Jag tror jag ska skaffa mig en hemmaman. Det är väldigt bekvämt.
Man behöver inte gå supertidigt till jobbet för att kunna sluta tidigt. Man behöver inte avsluta jobbdagen mtt i en mening för att rusa och hämta barn på Dagis. Man behöver inte planera matinköp, handla (eftersom vi oftast inte veckoplanerat som vi planerat...) och laga middag varje vardag.
Med en hemmaman går man upp lite lagom tidigt medan den lilla hemmamannen fortfarande får sova ut så han är glad och pigg hela hemmadagen. Man myser lite med de vakna hemmabarnen innan man i lugn och ro tar sig till jobbet. När man kommer hem har hemmamannen skött ruljansen hemma hela dagen, planerat och handlat till Nyårsmiddagen och lagat färdigt taco-middagen. Bara att slå sig ner vid middagsbordet och småprata lite med den lilla (stora) familjen såsom 1000-tals familjefädrer gjort i historien. (Det känns som att min hemmaman sköter sina sysslor ett snäpp bättre än den här frun brukar göra.)
Jag har föreslagit ett litet karriärbyte för mannen i huset men han verkar inte helt intresserad, även om han verkar rätt nöjd med de senaste lediga dagarna. Närmare ligger väl ett lite mindre karriärbyte som innebär att pappan och mamman återigen kan växla med hämtningarna så att det ibland är lilla pappan som får rusa hem mitt i en mening. Fast det bytet finns nog inte inom räckhåll det heller - så vi fortsätter med mammans tidiga mornar och smått hysteriska avslutningar på jobbdagen. Det går rätt bra ändå, får väl lära mig att avetablera mig i god tid från jobbet så att dagishämtningarna kan ske lugnt och sansat (kanske årets Nyårslöfte?!).
Men nog vore det skönt med en hemmaman.
Det tog sig!
6 timmar sedan




