Livet Mitt i livet

Snart till salu!

2012-01-09T19:24:00.007+01:00

Hus med 20-tals-charm,

en trädgård med björkar och rönnar

och en fin gammal häck perfekt för klätter och kläng!

Fjällutsikt i väster,

höga fönster,

vindsvåning och

toalett-spegeldörrar med fönster!

Kommer snart till en Mäklare nära DIG! (Om du bor i Kiruna förstås.)

3 veckor kvar till ITALIEN!

2012-01-06T23:59:00.001+01:00

Vi fortsätter vår egen lilla Långlopps-Tour, jag o mannen i huset.

Om 3 veckor har vi kommit ner till Val d'Fiemme i norra Italien och laddar för ett av de mysigaste loppen som finns: Marcialonga! Jag älskar våra Långlopps-resor! Jag o maken på egna äventyr, tid att prata, äta o dricka gott, träna och TÄVLA! Det där tävlandet är som pricken över i:et, det lilla extra där på vår semester.

I fjol satsade vi på ett nordligare (och kallare) resmål. Tartu Maraton i Estland, -25 grader i starten men en jättefin bana som snirklade sig fram på böljande ängar o i fina skogar. Sedan tog vi även Birkebeiner i Norge i soliga mars. Det är en häftig o tuff tävling, men vi fixade det!

I år är vi alltså tillbaka till Italien, för 4:e gången. Det mysigaste av alla loppen, det är nog allt runt omkring som gör det.

Träningen har gått si och så. Mycket förkylt i höst (men frisk hela sommaren!) o snö som aldrig kom. Jo, i december och senaste veckorna har det VRÄKT ner. Jag klagar inte. Även om mina två riktigt långa pass hittills har inneburit snöpulsning ett antal km innan pistmaskinen vaknat. Som idag... Men jag är SÅ nöjd, för jag gav inte upp. Långpass på 3 tim var planen o det skulle varken ospårade spår eller en helt seg o matt kropp ändra på. Jag tjurade på ända in i kaklet, o även om det gick saktare än sakta så tuffade jag på. Pannben är min styrka har jag kommit på. Fast nu har jag fått lite ont i halsen, så det kanske eg inte var så fiffigt att tjura på med den sega kroppen. Men vad vet man innan, och gjort är gjort.

Om jag blir sjuk nu så har jag iallafall kört två långilångpass och är jag bara frisk den 29 januari så blir det nog en rolig dag :)! Längtar!

Fast innan dess så ska vi storstäda hela huset (pågår nu, puh), ha husbesiktning och husvisningar. Fördelen är att vi nu har en städad o röjd källare, inte dåligt! Nackdelen är att resten av huset också bör städas o röjas... Kanske lägligt med ont i halsen några dagar så det blir lite extra städtid?

Allt-i-allo-rummet

2011-12-28T20:52:00.001+01:00

Som information till blivande köpare av vårt Villavillekullahus: förutom att köket kan användas som kök, vallabod, cykelverkstad, kontor och syrum så är det också förträffligt som målarverkstad.

Och, ja, det är de sista listerna som ska sättas upp efter 10 års frånvaro.

God Jul!

2011-12-24T14:28:00.002+01:00

En riktigt God Jul önskar vi er med en bild på två glada skidåkare på Julaftons-skidtur!

Julfrid

2011-12-22T08:30:00.003+01:00

Tjejerna är ivägskickade till skolans utedag med varm saft, bullar och en bit korv i ryggsäckarna och skidor, stjärtlappar och åkmadrass i ett långt tåg efter sig.

Jag njuter av jullov, sippar på en kopp kaffe, njuter av pepparkaks-doften från den nygjorda degen och gör mig reda för förmiddagens uppdrag:

- Slå in några klappar
- Hjälpa hustomten Klimpen att hitta några fler klappar (ser mest fram vårt besök på Kirunas nyöppnade bokhandel :-)
-Hämta Sundsvalls-tomtens paket på Bussgods

Känns som ett helt överkompligt uppdrag.

Storebror som har sovmorgon till kl 10 kom just nersläntrande, på gott humör - och snart med hela långa jullovet framför sig.

Lillebror har jobbat in den här dagen på en Föräldrakväll och njuter i sin säng av att redan ha fått Jullov.

Vi fortsätter med traditionen DELEGERA o Delat Ansvar vad gäller julförberedelserna och alla tar sina uppdrag på fullaste allvar.

Efter förmiddagens uppdrag tänkte jag ha lite familjeråd och planera upp eftermiddagen. Kanske lite knäck o kola-fixande står på programmet? En liten gran finns ju också som väntar på att få på sig något snyggt.

Julfriden har sänkt sig över vårt lilla Kråkslott som nu får fira den sista julen med familjen Lindholm. Jag väljer att se det vi redan hunnit fixa i julstöket o inte det som inte blev gjort (som julkort, det får bli en annan gång - kanske i mellandagarna, kanske en elektonisk julhälsing eller kanske till julen 2012).

Förresten lever vi alla här i Kiruna just nu i det vackraste Julkortet - snön har äntligen kommit och träden står snötyngda i det vackra vinterlandskapet. Temperaturen är perfekt (-6 grader) och det är alldeles vindstilla. Njutning!

DET Julkortet skickar jag till er alla - och önskar er fina, ostressiga dagar så här dan före dan före Dopparedan!

Frid i Stugan!

Oj, så det kan gå!

2011-12-19T22:39:00.001+01:00

Idag har vi grubblat klart - och skrivit kontrakt på ett STORT hus ett stenkast (typ 50 m) från Skidstadion.

Ingen kan beskylla oss för att vara sega till beslut iallafall. Snarare så att även vi själva undrar vad som egentligen hände?

Men nu är det bara att kavla upp ärmarna och förbereda Kråkslottet för försäljning. För det räcker nog att ha ETT hus tror jag.

Och som en klok person sa: Det som gör ett hus charmigt är dess invånare, och dem tar vi ju med oss :)

En önskelista

2011-12-18T22:50:00.001+01:00

Til tåmten

Hej tåmten

ja tror at de er föset at je sina usklistor men ja kan je den nu:

Jag unskar ett gosdjur som er en isbjörn som heter Rufus.

Vadens besta julaftån.

Vadens frukås.

En stor kram av tåmten.

Jag unskar mej ett pusel.

Jag unskar mej sososopes.

Jag mej selskap spel.

Lillasyster, 7 år

Dåså, då vet vi PRECIS vad hon vill ha :) Det är bara några små detaljer vi inte riktigt har kläm på (som en "sososopes" ?) men om hon får världens bästa Julafton och Världens Bästa Julaftonsfrukost så blir det nog bra :-)

Ett smakprov på opraktisk charm

2011-11-29T11:26:00.001+01:00

Ett litet smakprov på vårt charmiga kök som igår fick vara både cykelverkstad och vallabod. Perfekt som julpynt dessutom :)! Fast det är klart, lite svårt att öppna kylskåpet var det ju.

Charmigt eller praktiskt?

2011-11-28T14:23:00.003+01:00

Önskas:

Stort,praktiskt hus, minst 7 r.o.k. Stort kök, rymlig hall och soligt läge. Gärna fjällutsikt. Rejäl tvättstuga, bastu och utrymme för vallning och cykelrep. Carport/Garage är bonus men inget måste. Inga renoveringsbehov. Gångavstånd till skidstadion.

Finnes:

Charmig 20-tals villa i 3 plan, 5 r.o.k. Ingen tvättstuga, obefintlig hall. Stort ljust kök, mysig upppvuxen rel stor tomt med många charmiga björkar, som nu lever på övertid. Inget garage/carport. Gångavstånd till centrum och skidstadion. Men framförallt - ingen vallabod o cykelverkstad... Totalt sett ett otroligt mysigt hus o läge, men liite för trångt o en aning opraktiskt...

Kravspecen är alltså inte riktigt uppfylld i nuläget.

Vi har väl insett att eftersom varje helgkväll på vintern (i princip) ägnas åt vallning och en hel del tid barmarksåret ägnas till cykelfixning - så fungerar det inte i längden att vi gör det i vårt charmiga kök. Det finns ju lite andra saker man bör göra i ett kök också... Dessutom jäser hallen över och vi hänger tvätten i vårt sovrum.

Plan A är att bygga ut - planeras att göras till hösten för en hel massa pengar, huuu. Men i den utbyggnaden ryms ingen vallabod/cykelverkstad - så det får bli ytterligare någon annan utbyggnad - typ friggebod?

Inser också att även om det mesta av utbyggnaden lejs bort så blir det en hel del arbete för de just nu renoverings-skygga föräldrarna i det här huset. Vi vill umgås med våra barn, vara på utflykt, träna, tävla, resa och vara i fjällen. Eller bara vara. Blir helt slut bara av tanken att ha ett bygge här i 3-4 månader.

Så smått har tanken formats att ett hus är bara ett hus. Hur charmigt, mysigt och trivsamt huset än är - så är det bara ett hus - som kan ersättas. Det blir inte dyrare om vi istället köper ett annat hus, som redan uppfyller våra minimikrav. Det finns inga krav på flådiga ytskikt eller exklusiva vitvaror. Ett rum till alla barn, ett arbetsrum, tvättstuga, vallabod/cykelverkstad och bastu. Det vill vi ha. Fjälutsikten och det ljusa läget kanske man måste tumma på, eller?

Ååååh, vad svårt det är! Bygga, bygga, bygga ut vårt charmiga hus till priset av helt slutkörda föräldrar och boende på en byggarbetsplats eller köpa ett praktiskt tråkigt hus som vi inte behöver göra så mkt åt? Om det nu finns några sådana förstås. Just nu har vi sett ett som vi k a n s k e ska titta på, även om det inte är fjällutsikt och soligt läge. Ågren!!

Det känns som någon av alla personlighetstest som man gjort via jobbet:

Praktiskt - eller mysigt?
Realistisk - eller känsla?

Fast just nu känns det som att den mysiga känslan äts upp av känslan att inte ha någonstans at ta vägen, varken för vallare, föräldrar, kläder eller skor.

Eller så är jag just nu bara lite down pga av en förkylning som däckat mig. I takt med att förkylningen lättat så återkommer kanske renoveringsivern i mig ;-) Eller inte...

Om att styra upp saker

2011-11-03T08:20:00.001+01:00

Ibland tappar man som greppet trots stora ambitioner och goda intentioner. Jag har liksom haft för mig att vi har det rätt uppstyrt kring det där med TV-tittandet - men insåg häromveckan att det totalt gått överstyr.

Man ska ju aldrig skylla på något/någon - men det är ju rätt skönt att göra det ändå, så då gör jag det ;) För någon månad sedan kopplade vi in TV via nätet och Vips hade vi 1000 kanaler, alla tider på dygnet.

Många braiga kanaler tyckte tjejerna, på morgonen, efter Fritids, ja typ hela kvällen om man inte har något annat för sig. Och när man ser på TV då får man ju inget annat för sig om man inte ska iväg på tex gymnastik el kör.

Och det blir ju väldigt lugnt för mamman el pappan när middagen ska lagas om alla busfrön ligger i soffan o tittar på TV...

Men det kändes ju inte alls bra, alla tidigare regler var ju som bortblåsta o de reglerna hade ju något slags syfte...

Så förra veckan drog vi tillsammans upp nya regler för TV- tittandet ( jorå, demokratiskt värre :)

TV på morgonen en stund, en stund efter Fritids tills mamma kommer hem och efter middagen ca kl 18. Så inte direkt några hårda regler men ändå regler :)

Och helt otroligt vad fort dåliga vanor kan brytas! Och helt otroligt vad TV-fri tid främjar fantasin!

När jag kommer hem studsar två tjejer upp från soffan och börjar leka. De leker "musar", bergsklättrare och bowlar med gosedjuret Lammet. Och brorsan hänger ofta på och flera gånger har det blivit så intensivt lekt att de inte alls haft tid att se på TV mer den dagen.

Så om det nu var så lätt att bryta dåliga vanor funderar jag på om det är något mer vi ska styra upp när vi ändå håller på, men kanske man ska nöja sig med ett litet steg i taget... ;)

Och när man inte ser på TV kan man ju leka bergsklättrare i trappen istället!

En fredag!

2011-10-14T22:20:00.002+02:00

Vissa dagar på jobbet känns det som att inget går på spåret, frustration helt enkelt.

Andra dagar så är det hole-in-one på löpande band. De dagarna är inte så många. Snarare är det väl blandad kompott för det mesta :)

Idag lyckades jag få två viktiga hole-in-one - redan före kl 11! DÅ tog jag helg :)!!

Jag är otroligt dålig på att flexa ut tidigt, men idag kändes det som att jag fick sommarlov när jag traskade ut från kontoret före lunch, otrolig ledighetskänsla :)! Because I'm worth it!

Lång-lunch på stan med syster, sedan gick jag upp till Fritids och hälsade på. Film-mys för barnen innebar att jag fick en lång stund med Fritidspersonalen i lugn o ro. Vilka hjältar o kämpar de är! Vi konstaterade att de barn som innebär att resurser måste tillsättas i skolan inte får med dem till Fritids, om inte behovet är av fysisk karaktär. Dvs en orolig själv som behöver stöd, för sin o andras skull, på skolan - förväntas klara sig själv o bete sig ok i stora barngrupper på Fritids. Så tillsammans med ett antal andra oroliga själar är det inte så konstigt att det blir latjo-lajbans o tråkigheter på Fritids...

Nästa vecka har jag blivit inbjuden att vara med på Skolinspektionsintervju ang Fritids. Ser fram emot det :)

Sedan tog jag mina fina 7-åringar i handen och traskade hem o värmde blåbärspaj till fredagsfika som vi bjöd Älgbrorsorna på.

Kvällen har sedan bjudit på Fredagsmysmiddag bestående av Crêpe som jag o tjejerna fixat, en man som nästan aldrig kom hem pga budgetarbete, Världens Barn på TV o allmänt mys.

Och så tänker jag att man ska mysa, njuta och uppskatta alla fina vi har omkring oss, ingen av oss ska tas för givet och även om det låter som en klyscha så är det aktuellare än någonsin för mig just nu.

Nu väntar en skön hemmahelg i glada vänners lag, kors i taket - vi har bjudit hem ett "gäng" på sopp-middag imorgon :-)

Ha det gott!

Saker man gör på hösten

2011-09-20T22:25:00.005+02:00

Två strålande fina höstdagar fick vi...

...innan regnet kom igen.

Det har regnat sedan mitten av augusti - och efter en kort solglimt strilar det igen. Det går inge vidare att bygga dammar just nu kan jag ju säga. (Tur då att en del dammar redan blivit klara för säsongen.)

Men då passar vi på att inviga Friluftsleder och hålla informationskvällar istället.

När vi inte är på utvecklingsamtal eller föräldramöten. Eller skjutsar små flickor till olika aktiviteter. Och suckar lättat över att grabbarna kan gå själv till sina. Och om vi inte gör allt det där, så är vi säkert hos frisören. Tre vildvuxna tjejtroll och ett gubbtroll klipps denna vecka. Tur att åtminstone inte gubbtrollet behöver passa en klipptid utan har en helt egen frisör.

Och tur i oturen då att jag haft från-och-till-förkylning sedan 20 augusti - det blir ju så mycket tid över när man inte tränar.

Å andra sidan så tror jag att jag på lördag tycker att det hade varit skönt om jag hade kunnat träna ordentligt senaste månaden. För på lördag tänkte jag mig att springa 30 km Lidingölopp. Om jag är frisk.

Men om jag inte är frisk för att springa 30 km Lidingölopp, så kommer jag helt säkert ha en helt underbar Stockholms-helg med syster.... Coacha syster, bo på hotell, flyga ner mitt på dagen på fredag o hem söndag em - och bara ha det bra :-) Och kanske förhoppningsvis springa 30 km. Och som mina kloka Facebook-kompisar säger:

- 30 km är inte för långt, det är lagom!
- 30 km är inte så långt. Det är ju bara 5 km som du springer 6 gånger ;)
- Jag har ju 1,5 års rutin o erfarenhet per km!
- När har en liten förkylning stoppat en kvinna i sin absolut bästa ålder att genomföra ett Lidingölopp??
-Träning är överreklamerat. Jag kan inte komma ihåg en enda gång då jag känt mig piggare efteråt...

Med såna koka vänner och min gedigna erfarenhet kommer det nog att gå som en dans!

Fast jag lovar att inte springa om jag inte är frisk!

Ljus

2011-08-30T22:13:00.003+02:00

Det är inte som förr det här med lampor har jag insett.

Att byta glödlampa förr var ju ingen konst - lite skruvande så satt den där som en smäck!

Det är annat nu. Först måste man komma på hur 17 man kommer in i till den där rackarns glödlampan. Det gäller att inte demontera för mkt - har man lärt sig... Sedan gäller det att få dit lampan - OCH sedan sätta tillbaka det som håller lampan på plats, om ni fattar.

Att hänga upp en lampa är heller inte alltid lätt som en plätt. Ibland känns det som att man skulle behöva göra sig miniliten o krypa in i själva plastkåpan där kroken o lampkontakten finns för att få allt på plats. Alternativt ha röntgensyn.

Inte konstigt att folk tycker att de har för lite tid nu för tiden. När något så banalt som att byta en glödlampa tar en hel kväll. Typ.

Jag är inne i ett lamp-stim. Stackars Svinto-Sisters som fått så fint nytapetserat rum i juni börjar klaga nu på att de inte kan ligga o läsa på kvällen. För de har inga sänglampor. Dessutom så saknades en lampa på vinden o en annan skulle flyttas till Sisters rum. Sedan hade en lampa ovanför diskbänken slocknat o en av lamporna i badrummet.

Igår inhandlades 4 lampor o 2 st glödlampor. Bara att hitta rätt typ av glödlampa är ju en utmaning förresten.

Jag har sedan ägnat två kvällar åt att sätta upp lampor och byta glödlampor. Tur jag har ont i halsen så jag inte kan träna, TID ÖVER, hehe!

När operation lampflytt skulle slutföras gav jag dock upp o delegerade till den långe mannen. Jag kände att det inte riktigt ingick i min befattningsbeskrivning när det inte längre fanns en färdig kontakt att sätta in lampan i, utan proppar skulle skruvas ur och olika färgglada ledningar skulle skruvas in i kopplingsdosor.

Men det är ju inte klokt vad mycket ljus jag har spridit de senaste dagarna :-)

(Dessutom har jag sytt gardiner till Svinto-Sisters 2 fönster - kan det vara överskottsenergin från utebliven träning som skapar dessa mirakel?)

Berörd

2011-08-27T11:55:00.003+02:00

Ibland berör livet mer än andra gånger.

En vän berättade före sommaren att hans fru blivit sjuk, men att prognosen var god.

I veckan träffades vi igen och nu var inte prognosen god längre. Från operationsbart på ett ställe till spridning men ännu operationsbart till icke operationsbart - allt på bara några veckor.

2 mån till 10 år. Så ser prognosen ut.

Hur lever man med det? Vad säger man till barnen?

Han berättade att han nu lever med två parallella scenarier - det måste han. Medan det i fruns, den tappra kämpens, värld bara finns ett alternativ - det här fixar hon!

- - -

Helt plötsligt stannade världen, där i rummet. Och när vi gick därifrån var det som att min syn på allt runt omkring var förändrad.

Våra jobb-bekymmer (som är viktiga att lösa, jomenvisst) sågs från en annan dager - och allt grus som ju finns i livet, i vardagen, som kanske gnager o irriterar emellanåt blev som len sand.

Jag vet, jag har upplevt samma sak förr, att händelser som berör får en att inse vad som är viktigt i livet. Ändå blir det som ett totalt uppvaknande varje gång.

När våra pojkar var små hade jag en period då jag var helt säker på att jag hade någon sjukdom som innebar att jag inte skulle få se mina barn växa upp. (Det är tydligen inte helt ovanligt har jag fått veta sedan, att man när man får barn, får den här skräcken att man ska dö ifrån dessa små liv som är så helt beroende av en).

Nej, jag trodde förresten att jag hade alla möjliga sjukdomar, så min kropp blev noggrannt genomgången - och frisk var jag kunde man konstatera. (Vet ni förresten att om man minituöst börjar undersöka en kropp så hittar man en massa avvikelser som i de flesta fall är HELT NORMALA. Fast tiden mellan att avvikelserna upptäcktes tills noggrannare undersökningar visade att det för mig var helt normalt var ju inte så himla rolig förstås...)

För att göra en lång historia kort, så kom jag till slut till insikt att detta ju inte var riktigt klokt! (Med hjälp av några kloka läkare o min egna till slut kloka hjärna.) Vilket slöseri med livet!

För det första så tänkte jag igenom det värtsa scenariet som kunde hända, att jag faktiskt inte fanns mer för min familj. Och kom fram till att det ju skulle vara katastrof både för mig o min familj, men att vi runt omkring oss har en fantastisk släkt o att barnen har en fantastisk pappa - så de skulle klara sig!

Sedan insåg jag ju att man aldrig vet vad framtiden har att vänta en, och att det är bättre att försöka leva i nuet o njuta av det man har medan man har det - och deala med katastrofen den dag den kommer, om den kommer. Dumt att svärta ner livet med katastroftankar i onödan.

Och allt detta kan ju låta som klichéer o självklart, men hjärnan är ju inte alltid rationell har jag insett.

Dessa år då jag hade de här svarta tankarna var nyttiga för en som annars varit ganska befriad från oro och tunga tankar. Och jag kom ur det med ett helt annat lugn, o förmåga att inte oroa mig för framtida eventuella katastrofer.

För min vän är katastrofen här, och han konstaterade att vi aldrig kan vara förberedda för en sådan här situation.

Så nu fösöker jag omigen påminna mig om att...

Njut av livet och det som verkligen är viktigt - här och nu!

Och jag håller alla mina tummar och tår för en tapper kämpe!

Hej där, det har blivit Sommar!

2011-07-08T21:58:00.006+02:00

Det är sommar i Kiruna. +23 vid middagstid, grillning och utemiddag. Jag och maken, på tu man hand i trädgården, konstigt! Grabbarna på vift på olika håll några dagar och tjejerna på heldagsutflykt hos en kompis på landet. En försmak på hur det kommer att vara när hela gänget flyttat hemifrån? Konstigt som sagt var, tur vi har sådär 12-13 år på oss att vänja oss.

Jag har haft en veckas semester. Pappan i huset har jobbat o jag o barnen har varit sommarlediga.

Först var det stora planer för den här veckan. Fjällvandring med hela gänget, det gällde bara att hitta en lämplig rutt för gänget 7-15 år med mor. Sedan insåg jag att 15-åringen var lite tveksam till aktiviteten. Eller kanske inte till aktiviteten utan till sällskapet. Hellre fjällvandring med kompisarna i augusti än med mamma och 3 småsyskon i juli.

Dröm-målet var att hälsa på Stugvärds-kusinerna som tillbringar sommaren i STF-stuga långt in i fjällvärden. Enda kruxet var att få dit 2 st 7-åringar, minst 2 st långa dagsmarscher på ca 2 mil per dag kändes lite väl tufft för våra tjejer vars dagsform brukar variera mellan mkt trötta till väldigt piggelina. Hm, kändes som en utmaning.

Lösningen var tydlig men tråkig. En krånglande rygg hos undertecknad innebar att all form av bärande aktivitet fick läggas på is. Jag ha insett att det är väldigt kort mellan succé och platt fall. Ena dagen känner man sig odödlig på en orienteringstävling och nästa dag ha man så ont att man inte kan sova. Det var någon vecka där jag insåg vilket fruktansvärt elände de som lever med ständig smärta har. Tänk att inte kunna få sova utan att ha ont! Jag ska aldrig klaga över ont i halsen eller liknande mer, bara jag kan få sova! Nu är jag helt ok i ryggen, kan sova o träna o bara vara utan att ha ont - lycka! Fast fjälltur vågade jag mig inte på.

Nej, istället blev det en ledig vecka hemma. Rätt skönt det också. Tänk så mycket man hinner göra hemma en hel ledig vecka! Eller, nej. Inte speciellt mycket nyttigt när jag tänker efter. En tur till soptippen, klippt gräset ett varv, hmm... Och åkt på fiskeutflykt, ätit glass, tagit sovmorgon, köpt solstolar, varit lycklig för att jag kunnat träna igen och ...

Men det behövdes nog vara lite ineffektiv. På måndag ska jag till jobbet o försöka reda upp en massa saker som såklart alltid oredar sig inför semestern - men SEDAN tar vi en månads ineffektiv semester hela familjen. Känns bra!

En onsdag

2011-04-13T23:18:00.002+02:00

Idag har vi pulsat på mjuka bottenlösa skoterspår och samlat björkris till 10 st påskris. "5-10 ris per barn" var instruktionen. Så vi nöjde oss med just godkänt, alltså 5 var. Snö i stövlarna, dyblöta sockar o byxor - men solig o varm vårvinterkväll, glada barn o gott samarbete gjorde det till en mysig stund.

Sen har det varit Påsk-skidloppet på Fritids- påskpyntade barn på skidor i solen! Fast ingen av oss hade möjlighet att komma och titta, fika o grilla korv i solen. Bara lite besvikna barn som hade en fin em, trots att mamma eller pappa inte kom. Det är inte lätt att vara en så närvarande förälder i skolan o på fritids som skolan o fritids önskar. Men vi gör vårt bästa - och våffeldagen fixade jag iallafall :-)!

Imorgon är det Solidaritetsdag på skolan, med insamling till förmån för gatubarnen i Bolivia. Storebror ska baka bröd imorgon som ska säljas, Lillebror har kokat marmelad - och tjejerna o jag alltså fixat Påskris till försäljning! Så imorgon köper vi nog tillbaka vårt bröd, marmelad o påskris! (Fast vi tar nog inte 10 st påskris och kanske testar vi någon annans bröd :-)

Ha det gott i vårsolen!

Dagens miljöhjälte!

2011-04-11T23:13:00.002+02:00

En av våra 7-åriga damer hade mkt att stå i när jag kom hem från jobbet idag. Det ritades och grejades, och sedan kom hon ner med 11 st A4-blad. På varje blad var ritat olika typer av skräp, tex en burk, och en pil som pekade neråt. Damen tog därefter 11 plastpåsar och silvertejp och marscherade resolut ut i vårkvällen.

Efter ca en timme fanns 11 st skräpuppsamlare uppsatta runt våra kvarter. Dvs en skylt som talade om vilken typ av skräp som ska slängas i medföljande påse.

Jag hade inte mage att säga att det kanske fanns en del som tyckte att hennes skräpinsamlingspåsar var - just skräp...

Nu funderar vi över när vi ska åka runt o leta upp alla påsar och plocka ner dem - utan att såra vår lilla miljöhjälte.

Skidtider

2011-03-17T07:02:00.002+01:00

Det har hunnit bli mars. Härliga, soliga, vintriga mars!

Mars är en riktig skidmånad. Vi har gjort fjälldebut förra veckan, Sportlov i Björkliden med 4 fina slalomdagar. Efter februaris kyla och stormar har vi fått njuta av riktigt fint vårvinterväder.

Men mest är det ju längdskidor förstås! En massa tävlingar för de som vill, och det finns ju någon som verligen VILL i den här familjen. En som gärna tävlar varje dag om det skulle gå ;-). En som den senaste tiden fått lära sig den hårda vägen att det gäller att åka rätt, att man inte ska ta något för givet och att man inte ska ge upp förrän man är i mål. Lite deppigt en stund men nu är skidor o skidtävling åter det allra bästa i hans liv - SÅ härligt att se en sådan entutiasm, det borde man lära sig av!

Nu är jag o maken på väg till Birkebeiner i Norge, grabbarna kör Skol-KM idag o Tävling i en grannby på lördag. Världsmästarna i logistik har lyckats få ihop denna intensiva vecka tack vare fantastiska släktingar :-)!

Ha det bra i vårsolen!

Apropå kläder

2011-01-22T23:22:00.003+01:00

Ja, apropå kläder så hade en av mina inspiratörer på sig följande i skolan igår:

Rosa linne UTANPÅ en randig gråvit tröja.
Gråa långkalsonger MED gylf.

Punkt.

Så kan man också ha - fast jag tror inte att jag tänker låta mig inspireras av just den kreationen. Iallafall inte vad gäller den nedre delen av kroppen.

Inspiration

2011-01-21T22:31:00.002+01:00

Inspirerad av härliga Anna Haags supersnabba galaklänning-inköp och efter tips av fina kollegan dök jag in i en klädaffär idag.

Ut kom jag med 5 st tröjor/koftor och ett par tights! Jag är själv helt chockad, detsamma är min son som var med. "Men Mamma - det här är ju liksom inte DU, du köper ju ALDRIG några kläder!"

Det tog en kvart - inte riktigt lika snabb som Anna Haag (fast hon är nog snabbare än mig på fler saker än att shoppa kläder förstås ;-), men en pallplats räcker det nog till i grenen "Snabbaste inköpet av 6 kläder".

"Vad BRA!" var makens kommentar (det är alltså han som är shopparen i familjen inte jag...)

Så enligt statistiken är nog det här årets klädinköp nu gjorda. Men vad vet man, jag kanske är som förbytt nu - det verkade ju så idag iallafall.

Jag kanske brås på mina döttrar iallafall?

Att bli Klar

2011-01-14T23:16:00.003+01:00

Jo, jag vet att jag har en Paus, men jag gör ett avbrott i den en liten stund... :-)

Jag har tänkt på en sak.

Man blir ju som nästan aldrig KLAR med något. Eller man och man - JAG menar jag ju.

Och då kom jag att tänka på att det är ju precis så livet är, att man inte blir färdig - förrän det defintivt är färdigt. För alternativet att man är KLAR med livet verkar ju inte så kul. Ungefär samma resonemang som att alternativet till att bli gammal (om man nu inte är så förtjust i den tanken) är att INTE bli gammal, och det verkar ju heller inte speciellt kul - om man nu gillar att leva.

Senaste "inte-bli-klar"-exemplet i min lilla värld är städningen av Tjejligans rum. Det hade VERKLIGEN stökat till sig senaste halvåret (Jo, så illa var det eller är det, eller vad man nu ska säga...) så målet under julen var att röja varje liten vrå, slänga och sortera bort - och kvar skulle bara de saker som de verkligen ville ha och leker med vara. Plus att det ju skulle vara dammtorkat, dammsuget och golvtorkat. Härlig tanke!

Vi började med stor energi och fokusering (även om vi började typ 2 veckor efter att vi TÄNKT börja) - och på 2 dagar hade vi hunnit genom HALVA rummet. Om man väljer att tänka positivt så var det ju bara hälften kvar då. Lätt som en Plätt! Så tex hade den blå byrån, som varit helt belamrad med saker, blivit helt ren både från saker o damm. Fast sedan la jag dit lite andra saker som skulle till andra ställen när jag väl städat klart, det blev som ett slags väntrum innan sakerna skulle slussas vidare ut till andra slutstationer.

Och där tog orken och lusten och energin slut. Och det fanns tydligen annat som lockade mer än att röja klart stökiga rum.

Ikväll så fick vi ett städryck. Så dammsugaren åkte fram och jag tänkte att jag kanske skulle ta och dammsuga Tjejligans rum iallfall. Då insåg jag ju att det som för 1 vecka sedan varit Halv-KLART, nu såg lika oklart ut som INNAN jag städade (även om jag visste att det var mindre damm under alla saker som låg på blå byrån nu än förut, och att det var andra saker som låg där än från början). De leksakslådor som vi sorterat och fixat med var nu nästan lika ihoprörda som från början och alla utklädningskläder låg lika utspridda i rummet nu som förr.

Det var då jag kom till insikt om att det ju är det här som ÄR livet. Hur mycket man än skulle anstränga sig så skulle man aldrig bli riktigt klar och färdig om man inte satte sig rakt upp och ner och liksom slutade leva (och bara ägnade sig åt att göra klart alltså). För om man lever och gör och grejar så slutar det i samma läge tillslut iallfall. Och jag har också insett att jag är ganska nöjd med det, för det går rätt bra det med. Mitt i röran. (Sedan finns det säkert en massa som blir klar med allt mest hela tiden, men vi i den här familjen tillhör inte den arten har vi märkt.)

Fast samtidigt så finns det en stor tillfredsställelse i att någon gång få göra KLART någonting. Jag tror det är därför jag är så förtjust i att jobba i projekt. En Start och ett Slut! Känslan när man färdigställt en Slutrapport efter avslutat projekt är SÅ härlig. (Och märkligt nog är jag väldigt bra på att göra riktiga avslut på jobbet, tro det eller ej!)

Och får jag bara göra slutrapporter på jobbet har jag inga problem alls med att leva in en värld hemma där vi ständigt gör saker oklart ;-)

Åtminstone en Paus

2011-01-05T22:43:00.007+01:00

Den här bloggen börjar bli en rätt trist tillställning. För att ingen besviket ska vänta på att något intressant ska inträffa här, så ska jag vara juste och meddela att det nog blir en Paus här. Säkert inget Slut - om jag känner mig själv så återkommer jag förr eller senare. Eller inte.

Det har iallafall varit en bra resa för mig - och väldigt roligt att gå tillbaka och läsa om mitt liv mitt i livet som var då, för 4 år sedan eller i våras. Och det är då jag inser att jag går på tomgång nu - inte samma gajst i skrivandet som förr. Och tydligen inte samma behov.

Jag säger därför På återseende eller Hej då med denna frihetsbild från Abisko!

Lev gott och ta hand om er!

Lugnet

2010-12-30T21:34:00.003+01:00

Jag tycker om lugnet som infinner sig i Mellandagarna.

Hemma är det så kravlöst. Även om det kanske inte finns så höga krav annars heller hemmavid så är det extra kravlöst nu. Mat för många dagar fixades ju till före julafton - så matlagning o handling tar minimalt med tid. Ingen skjutsning till träningar och ingen speciell mattid att passa. Träna, mysa och umgås - aaaaahhh...

På jobbet är det ljuvligt lugnt. De som inte är lediga verkar vara i samma lugna bubbla som jag. Vi samlar kraft till brådare dagar, jobbar undan gamla surdegar, rensar och städar och pratar.

Att ta sig tid att prata i lugn och ro med mina fina kollegor - både jobb-prat och annat. Det är skönt. Inte stressat titta på klockan och rusa vidare till nästa möte, nästa deadline, nästa leverans.

Fast jag tror att jag skulle bli galen om det var så här lugnt jämt - jag behöver pulsen, tempot och fart o fläkt. Bara jag får samla kraft på Mellandagarna ... ;-)

Och jag håller fast vid att drömmen måste vara att ha en Hemma-man. En lugn och harmonisk hemmaman som fixar och trixar på dagarna, hinner träna så han är god och glad - och ordnar allt praktiskt, tex det som ska fixas inför Nyår som ska firas i Abisko. Och som även detta år ordnat Taco-middag så här dagen före Nyårsafton!

Fast jag tror att han kanske inte skulle vara lika god, glad och harmonisk om han var hemma alla dagar... min Hemma-man är nog som bäst just typ på lediga Mellandagar.. ;-)

Ett Gott Nytt År önskar jag er alla!

Fortsatt God Jul o Gott Nytt År!

2010-12-27T17:06:00.007+01:00

Så blev det Jul även i år och nu njuter vi av de härliga mellandagarna...

I år är jag nöjd över att:

*Vi faktiskt spred ut julfixandet på några fler dagar än vissa andra år...

*DELEGERA och Delat Ansvar var julfixandets tema:

- Lillebror fixade köttbullarna
- Storebror fixade revbensspjäll
- Barnens Far gravade lax
- Barnens Mor gjorde sillsallad
- Alla barn bakade pepparkakor och bullar
- De tre yngsta juvelerna kokade kola
- Barnens Far kokade knäck
- osv

*Många BRAiga klappar köptes Second Hand (bla Tjejernas BÄSTA klapp: "Dans-mattan"! och inbundna fina böcker)

Mindre nöjd är jag över att:

* En son fick exakt samma DVD-film av mig i julklapp som han fick (av mig...) i födelsedagspresent

* Samme son fick en för liten skjorta OCH ett PC-spel som inte fungerade...

Som tur var, så var det den äldste och klokaste sonen som drabbades av allt detta - han tog det som en man ;-) !

Nu bara njuter vi av snön, skidåkning, sällskaps-spelande, läsning av diverse böcker och allmän jultrivsel - efter två lediga mellandagar tar jag sedan två lugna dagar på jobbet innan jag återigen ansluter mig till ledighetsligan. Ett perfekt upplägg!

Olika tider med olika behov

2010-11-24T19:16:00.004+01:00

Tankar kommer o tankar går - men inte en enda verkar fastna här.

Jag brukar vara lite för snabb att ta beslut ibland, och tanken att bloggen kanske spelat ut sin roll har slagit mig - men jag gör inget drastiskt utan tänker att den ju också måste få lite egen tid, tid för vila ;-)

Behovet att blogga ligger tydligen nere nu. Jag tänker att det är rätt lustigt att när det varit som mest intensivt i livet så prioriterade jag att blogga. Det var nog ett bra sätt att pysa ut o få vara lite kreativ på sin egna tid.

Nu har livet lugnat ner sig, iallafall på så sätt att vi slipper jaga efter små barn och ha full uppsikt, kan ta sovmornar och till och med lämna barnen själva en stund, och då är det som att blogg-luften pyst ur mig. Och det är väl inget mer med det.

Ta hand om er - och vi hörs när andan faller på!

Skidlycka!

2010-11-07T21:38:00.004+01:00

Snön har vräkt ned de senaste veckorna, och vi bor just nu i det vackraste julkort.

Vackert, fint, mycket skottning (bra träning.. ;-) och perfekta skidpår!! Den allra härligaste träningsperioden har startat för några veckor sedan - och jag är SÅ lycklig över att bo där jag bor just nu, att få glida fram i mitt julkort, vackra omgivningar, fina spår och alldeles... underbart!

Tala om att fylla på energidepåerna!

Landslaget ligger just nu här på läger - det är vi glada för, för det är nog deras förtjänst att spåren sköts så bra :-)

Här bjuder jag på lite Äkta Skidglädje från Kiruna (Tack för det Ida Ingemarsdotter)!

Tjejer+träning+prat=Tjejträning!

2010-11-01T19:05:00.003+01:00

Just hemkommen från Tjejträning! Hur kul som helst!

Det var någon påhittig närstående som tyckte det skulle vara kul om vi började springa ihop ett gäng tjejer. Nu när mörkret faller på och man liksom lätt grottar in sig.

Så idag var andra måndagen i rad som vi samlades vid Klubbis ett gäng (typ 4-5 st) tjejer och lufsade (och pratade) ihop en sväng i yrvädret.

Kankse kör vi lite intervaller ibland eller fartlek eller snöpulsning och kanske till och med hugade killar får hänga på! Självklart, bara de kan springa och prata samtidigt ;-)

Nej, nu dusch och Fika!

Veckans Onsdagsplanering

2010-10-27T20:56:00.003+02:00

I mitt inlägg här framstod det som att jag är väldigt duktig på att planera och förbereda omsdagsmiddagarna för att undvika onsdagskaoset. Vilket inte riktigt är sannt.

Snabb-nudlar har undvikit flera onsdagskaoser.
Sen har det blvit onsdagskaos ett antal gånger eftersom middagsplaneringen totalt har glömts bort.

Fast den HÄR onsdagen hade jag verkligen superplanerat. Ärtor lades i blöt i måndags, ärtsoppa kokades igår (i säkert 5 timmar!!).

Hemma 16.10 - inga tjejer hemma, ingen Lillebror?
Värmde tjejernas ärtsoppa i mikron, klart 16.15 - fortfarande inga tjejer hemma o ingen Lillebror. Lillebror som skulle skjutsas till musiken tillsammans med en kompis, musiken som börjar 16.30??
16.20: Valthornet slängdes in i bagaget, körde till Skolan för att efterlysa mina barn.
16.25: Hittar 3 barn i godan ro traskandes från Fritids.

Lillebror hade glömt att hämta tjejerna i tid.
Mamman och Lillebror hade båda glömt att musiken var inställd. Lillebror verkade ju dessutom ha glömt att han hade musik överhuvudtaget med tanke på hur sölig han var att få tjejerna från Fritids...

Där hade man för att man varit så exemplariskt planerad och fokuserad!

Fast tjejerna var mätta o glada när gympan började - och nu har vi en massa ärtsoppa i frysen, till nästa onsdag kanske!

Skor, skor, skor...

2010-10-27T19:09:00.004+02:00

Jag har ett lite krångligt förhållande till skor. Egentligen skulle jag vilja ha en massa olika, snygga skor. Finskor, finstövlar, vinterkängor, vandringsskor, vardagsskor, klackeskor...

I verkligheten har jag bara några skor som jag använder nästan jämt, och nästan inga snygga skor alls. Bara praktiska, tråkiga skor och träningsskor och pjäxor.

Jag har jättesvårt för att köpa skor. Om jag hittar några snygga skor som jag blir sugen på så tänker jag alltid att "Nä, är det verkligen SÅNA HÄR skor jag behöver mest, och så är de ju så dyra också, borde jag inte hellre köpa någon annan sort, eller annan färg eller..." Och så blir det inget alls och jag fortsätter tjava runt i mina tråkiga praktiska skor.

Om jag sedan väl bestämmer mig för att köpa ett par skor, så hittar jag nästan aldrig några som passar. Det glappar i hälen eller är för trångt framme i tårna eller så känns de för breda. Eller för smala.

Jag har alltid haft stora fötter, storlek 40-40,5.
Efter att jag haft 4 ungar i magen, varav 2 st samtidigt (= TUNGT) så har ju inte fötterna blivit mindre direkt. Nu är det mer 41:or som gäller. Då börjar det ju dessutom bli svårt att hitta storlekar. Och det finns någon mental spärr i att köpa skor som är STÖRRE än 41:or.

Okej, när jag väl då hittat ett par skor som jag vill köpa så gäller det att INGEN är med mig när jag ska handla - för då stressar jag fram skoköpet så jag nästan alltid kommer hem med fel storlek. Det är som att jag då känner att jag inte kan krångla mer, den här storleken BORDE ju passa - hallå, större skor kan jag ju inte behöva??

De har hänt mer än en gång att jag gjort dyra skoinköp som sedan visar sig vara mindre lyckade. Som ett par Vandrarkängor förra sommaren. Liite för små insåg jag efter ett par dagars fjällvandring (och då är det ju så dax...). Eller längdpjäxorna jag köpte på Vasaloppet ifjol. Det grämer jag mig allra mest över - de har jag använt ca 4 ggr, och jag har insett nu att de är ALLDELES för små. Trots att de är storlek 41. Aj, aj, ont i tårna. (Det måste väl vara något fel på storleken där va??)(Så om det någon med hyfsat stora fötter som vill köpa ett par i princip oanvända Fischer RC7 Classic, så vet ni var de finns... Mycket bra pris kan vi säkert få till ;-)

Så nu gäller det att jag på den stundande Intersportmässan i lugn och ro utan shoppingsällskap viger en bra stund till att prova fram någon bra modell som passar den här krångliga foten, puh...

(Mitt mest lyckade skoinköp på länge är den vintersko jag köpte på Timberland-butiken när jag var i Stockholm sist. Snygga, rätt storlek och MED shopping-sällskap! =)

Veckornas framfart

2010-10-23T19:21:00.004+02:00

Nu har även brorsorna insett att det är något fel på tiden nu för tiden. Båda konstaterar att VECKORNA bara RUSAR förbi!! Svisch! Det är inte klokt!

Måndag, Fredag, Helg!
Måndag, Fredag, Helg!

Tur att Tiden inte hoppar över helgen iallafall.

Nu för tiden har jag på min befattningsbeskrivning att sköta ruljansen på em/kvällar på vardagarna. Det är ju som ett heltidsjobb bara det vissa dagar, puh! Även om jag insett att vi eg har ganska lugna vardagkvällar jmf med andra med ett gäng barn.

Hemligheten är väl att bo så att de kan gå själva till sina träningar ;-)
Och att inte uppmuntra till allt för många aktiviteter allt för tidigt kanske... Missförstå mig rätt - klart de ska få testa det de vill - men jag tror inte riktigt på fullbokade veckor för 6-åringar.

Måndag - rätt lugn dag men det går inte riktigt att tappa farten - middag ska fixas i tid innan Lillebrors träning på Sporthallen kl 17.30. Som han går själv till =)

Tisdag - Ingen aktivitet för någon än så länge, en kväll utan tider att passa, aaah! Snart startar dock brorsornas skidträning kl 18 (som de tar sig själva till). Mat i tid innan dess är ju inte allt för svårt att hinna med.

Onsdag - veckans prövning!
16.00 Jag kommer hem från jobbet (Lillebrors dag att hämta tjejerna)
16.15 Lillebror och kompis ska skjutsas till Musikskolan (STORT Valthorn förhindrar egen transport). Hämtas av kompisens mamma/pappa.
Innan det ska jag ha fixat middag som tjejerna ska äta medan jag skjutsar Lillebror.
16.45 Skjuts av tjejerna till gymnastiken. Här passar jag på att springa medan de gympar.
18.30 Lillebror träning på Sporthallen. Nu måste han ha ätit innan, vilket han gör medan vi är på tjejernas gympa.

Onsdagarna funkar rätt bra under förutsättning att vi tänkt och planerat och helst gjort middagen innan. Annars blir det kaos. Sedan krånglar det till det lite om någon ytterligare ingrediens ska in i soppan. Som tandläkartid kl 15 och 15.30 för tjejerna - som de hade i onsdags...

Torsdag - lugn dag igen. Skidträning för grabbarna kl 18 - bara att se till att maten blir klar i tid. Från mitten av nov ska nog även jag o tjejerna dit men det ska nog gå bra.

Och så FREDAG!! Enda måstet är fredagsfikat vi infört - jag o barnen efter att jag slutat jobbet. DET är fredagskänsla det! Pappan får skylla sig själv som valt de sena (låånga) arbetsskiften - då blir man utan fredagsfika.

HELG! En helg med sovmorgon, träning, allmänt hemmapyssel, godmiddag och mys är den bästa återhämtning man kan ha. Eller kanske en tur till fjällen med hela familjen, det är inte helt fel det heller.

Helgerna är heliga - jag har SÅ svårt att boka upp dem med tex idrottsledarkurser eller annat möteslikt även om jag vet att det vore nyttigt för mig utifrån klubbperspektivet. Men jag har blivit väldans duktig på att säga NEJ. Det är jag faktiskt riktigt stolt över =)

Ha en fortsatt trevlig helg gott folk!

(Själv är jag så lycklig för idag gjorde jag skiddebut - härliga Jägarmilen i blek oktobersol - DÅ har man laddat upp för ännu en hektiskt onsdag... ;-)

Ledigt

2010-09-30T19:08:00.005+02:00

Imorgon ska jag ta ledigt från jobbet halva dagen. Och sedan ska jag ta ledigt från familjen i 2 dygn.

Man behöver nog lite ledigt ibland, både från det ena och det andra.

För man blir nog ännu bättre i sin tjänst (både här och där ;-) om man tar ledigt någon gång då och då.

(www.yasuragi.se med två fina, gamla vänner är inte dåligt att ta ledigt för =)

Och det där livet rullar på

2010-09-25T09:46:00.004+02:00

Tiden rusar på, vi har det bra, jobbar, går i skolan, träningarna har börjat och musiken (fast musikläraren är ju sjuk förresten, så musiken har ju inte alls börjat...) och utvecklingssamtal och en konferens har jag också hunnit med (jag som nästan inte vill resa någonstans med jobbet, hade det jättetrevligt på miljökonferens i den blivande gruvmetropolen Pajala).

Tjejerna har blivit så stora med ens, sedan de började skolan. Nu går de hem själva en dag i veckan på eget initiativ (VI ÄR STORA!!) och med Lilla Storebror en dag. Så jag behöver bara rusa hem 3 dagar i veckan för att passa en tid på pricken på Fritids. Och den tiden är en halvtimme senare än jag hämtade på Dagis, för de vill vara kvar på Fritids till kl 16. Så min tillvaro på jobbet har blivit så mycket lugnare.

Och just nu går de små damerna själv till Konsum för att köpa lördagsgodis och ägg! Alldeles nyss kunde vi ju inte vända ryggen till utan att de antingen smitit ut från gården, klättrat upp i brandstegen eller tömt ut hela flingpaktetet på golvet.

Vändingarna i livet kommer så smygande att man nästan inte märker det.

Vi var på fjälltur förra helgen med två andra familjer. Som vanligt (!) hade vi tur som tok med vädret - helt enkelt fantasiskt väder på lördagen och bra väder på söndag. Det blev övernattning på fjällstation, bastu, 3-rättersmiddag och mys.

Sedan har första snön kommit, vissa av oss hann ut och bygga en liten snögubbe och testa nya vinterjackorna innan snön försvann igen.
Nu är det en strålande höstdag, på programmet står:

- sanering av diverse barnrum (mamman har hotat med att överta minst ett av rummen för egen räkning - vad skönt med en egen vrå! - eftersom det just nu är så stökigt därinne så rumsinvånaren ändå aldrig använder rummet mer än till att sova eftersom han knappt inte kommer in där...)

- nedmontering av studsmatta

- marängbakning (?! det är inte jag som bestämt den punkten)

- förväntansfull bevakning av diverse släktingars framfart på Lidingöloppet

Åtminstone Lidingöloppsbevakning och marängbakning ska vi väl klara av... ;-)

Höstbad

2010-09-12T21:51:00.007+02:00

Det beställdes Utflykt i fredags. Närmare bestämt så skulle det bli Badutflykt på lördag bestämde en av tjejerna efter att vi gått förbi en liten fin sjö på orienteringsavslutningen i torsdags. Dit skulle vi!

Jag var lite tveksam över badandet, så badkläderna lämnades hemma - men jag lovade att om någon var badsugen så var det fritt fram att hoppa i, med eller utan baddräkt ;-).

(September, +10 grader och småmulet kändes inte som helt rätt badväder.)
Det kanske inte blev helkroppsbad, men halvbadade gjorde iallafall en av oss... ;-)

När vi ledsnat på badandet njöt vi av höstskogen, både på hög och låg nivå.

Bilderna får tala för sig själva! En fin dag i skogen hade vi iallafall!

Höstkänslor!

2010-09-07T22:23:00.004+02:00

Vi bor som i den vackraste tavla just nu! Strålande sol, höstklar luft och sprakande färger! Blicken trånar längtansfullt mot väster där Kebnemassivet med flera vackra fjälltoppar avtecknar sig i horisonten som inbjudande bakelser...

JIPPEEEE!!!

Idag hade jag förmånen att vara ute i det vackra vädret flera timmar på jobbet, SÅ härligt! Inte alltid man får ha byggmöte i en vacker tavla!

Lilla tjejen är frisk som en nötkärna - övriga barn med, mina senaste löppass har jag kännt mig i kanonform och i helgen har jag kommit en liten bit närmare en färdigmålad vind!

Vad gör det då att min planerade hemmakväll med barnen, helt utan planer, förvandlades till en kväll med 2 olika möten... ;-) En liten kalendermiss kan man säga... speciellt som pappan är på vift o inte kunde täcka upp på något håll. TUR då att man har såna klippor till storebröder som täcker upp hemma!

Och imorgon lovar de fortsatt strålande SOL...

Njut av hösten gott folk!

VAB- o JOBBpusslet

2010-09-02T12:41:00.006+02:00

Vi har en liten tjej här hemma som är sjuk. Hon har varit hemma från skolan sedan i måndags o vi ser inte riktigt något slut på det. Stackars liten tjej. Och lite stackars mig.

Just nu känns det som om jag är ensamstående fyrbarnsmamma. Pappan i den här familjen har inte så stora möjligheter att vara hemma med liten tjej nu. Det är utrikesministrar och viktiga möten och tjänsteresor och annat som helst inte bör ruckas på, inte ens pga sjuka små barn. Och det är faktiskt därför också lite stackars om pappan också. För man kan nog milt sagt säga att han har dåligt samvete för att han inte kunnat vara hemma med sin lilla tjej och för att hans fru får ta allt just nu.

Jag försöker pussla ihop tillvaron så gott det går. Och går gör det ju, men kanske inte riktigt så som jag tänkt mig på jobbet.

Vad är det för konst att driva projekt och lösa problem när man får vara på jobbet de timmar man tänkt sig? Konststycket är att lyckas föra jobben framåt hjälpligt när man inte är där så speciellt mycket. Man lär sig att prioritera helt enkelt. (Jag tror att småbarnsföräldrar faktiskt är Guld värda på jobbet - de är så OTROLIGT duktiga på att pussla o trixa o prioritera...)

Och jag kan återigen inte låta bli att beundra alla ensamstående föräldrar som alltid ska rådda runt Företaget Familjen själv. Jag som beklagar mig över en kort period som s.k ensamstående.

Fast nu är pappan hemkommen från Luleå, kom som en räddande ängel och återställde lite ordning i kvällskaoset som uppstått eftersom mamman naturligtvis just denna dag skulle lägga träningsorientering... Dessutom finns det lite tillfriskningshopp för den lilla tjejen - kanske det blir skolan imorgon. Och om inte - så tar pappan första VAB-passet =)

Lyckliga stunder och andra stunder

2010-08-30T18:00:00.010+02:00

Sommarlovet är slut, semestern över och sommaren också sedan länge, känns det som. Det blev aldrig riktigt någon sommar här i år - tur att vi åkte iväg och fick en massa sommar iallafall - på annat håll!

Innan skolan började hann vi med att arrangera BAMM - bästa helgen på året, enligt Lillebror.
Jag o Storebror knatade ner till fjorden, där vi tältade och satt kontrollkontrollanter (vilket ord!) första dagen. Fint! (Men lite blött om fossingarna, tyckte en del... ;-)

Andra dagen hjälpte hela familjen till vid målet. Söta funktionärer, eller hur? (Fast lite svårt att urskilja vem av de tre som egentligen är grabben i gänget... ;-)

Sedan började skolan! Två lyckliga och glada tjejer trivs som fisken i vattnet - "Kan du inte hämta oss seeenare, mamma??" Då är det nog ganska bra! Två lite mindre euforiska grabbar, som ändå erkänner att det nog iallafall inte är så dumt att skolan börjat.

I fredags hade jag en sån där lycklig dag, som man har ibland. Jag kände mig så glad - ja Allt kändes bara så BRA! Och jag tänkte att man ska njuta av sådana där stunder, det är så lätt att de annars bara liksom glider en förbi utan att man hinner fånga dem.

Sedan hände lite saker som inte är så roliga och lyckoruskänslan dämpades, och idag blev det VAB med litet hängigt barn och i em blev bilen underkänd på Bilbesiktningen (på 6 punkter!!). Det sista känns ju trist, men alldeles världsligt - så det är väl inte en så stor sak egentligen.

Men det slår mig iallafall så rätt jag hade där i fredags. Om man tar vara på det som känns bra, så är man nog lite mer rustad för de stunder som inte är riktigt lika på topp.

Ikväll har jag o Storebror varit ut en kort sväng och rekat på Luossavaaras sluttningar inför torsdagens tränings-orientering. Ååååh, vad fint det var - sjöarna långt där nere låg spegelblanka och träden har börjat växla mot gult/orange.

Så nu klarar vi lite mer hängighet o rishögar till bilar!

(Förresten så förlorade jag kampen "Vem har viktigaste mötet på jobbet" idag och fick vara hemma heldag med liten hängig tjej. Och det är ju i och för sig inte det sämsta. Förstår bara inte varför "Guidning av Utrikesminister" slår "Intern projektgenomgång av anbud"... ;-) Där låg man lite i lä.)

Sista sommarlovsveckan

2010-08-16T15:33:00.002+02:00

+10 grader, soligt och höst i luften. Så är det här, den här sista sommarlovsveckan. Jag går omkring i fleecetröja och jacka, medan de minsta damerna har kjol, t-shirt och bara ben och tycker att en isglass passar perfekt som fika i Järnvägsparken.

Jag har semester och vi fortsätter att göra inte så mycket alls. Eller helt sannt är det ju inte, igår sprang jag på fjället med mannen i 5,5 timmar i blåsten och satte ut kontroller till BAMM. Jag är lite trött och seg i kroppen idag - då måste man ju få ta det lite lugnt?

Tjejerna har rit-picknick på filten i gräset, Barbie-ute-Dagis och snickrar på den risiga gamla ofärdigställda brädkojan. Så några här i huset gör en massa saker iallafall ;-)

Även Storebror gör mer än vanligt, han ringde just från Låkta Fjällstation dit han och 2 kompisar vandrat. Det hade gått bra och imorgon går de vidare till Kårsavagge-stugan och sedan "hem" till mormor o morfar i Abisko. Jag blir varm i hjärtat över de tre 14-åringarnas entutiasm över den här fjällturen som de planerat helt själva =) Storkillar!

Nej, nu är det dags att iallafall se till att vi har någon mat hemma. Äta bör man annars dör man!

Inställningen ger upplevelsen

2010-08-14T10:56:00.003+02:00

Förra året hade jag 8 veckors semester, och jag funderade över hur det skulle kunna gå att återgå till helt vanliga 4-5 v semestrar efter den härliga lååångsemestern...

I år hade jag 4 veckors semester innan jag jobbade 2 veckor och nu har yterligare en vecka ledigt (hehe, så skulle man alltid ha det - semester var 3:e vecka...).

Det märkliga är att jag efter årets 4 sammanhängande veckor har kännt mig mer avkopplad och mer fylld med energi än efter fjolårets 8 veckor...?!

Har det att göra med inställning, hur upplevelsen blir?

Ifjol var jag inställd på en oändlig semester, som i planerna fylldes med en massa olika ledighets-aktiviteter (varav vissa genomfördes, andra inte).

I år krånglade det så mycket på jobbet månaden innan semestern och jag var helt inställd på att få ägna delar av semestern i telefon för att lösa det olösbara problemet. Nu löste det sig som genom ett trollslag mina sista arbetsdagar och jag har knappt haft ett jobbtelefonsamtal på hela semestern.

Våra 3 veckor söderut fylldes av värmebölja, bad, sol och allmän njutning och när vi sedan kom hem o spenderade en vecka hemma med att göra ingenting speciellt förutom att vara lediga och göra det som föll oss in för dagen - så blev det en perfekt avslutning på den mest lyckade, sköna och avkopplande semestern på länge. Trots halva tiden ledigt jämfört med ifjol...

Så allt är relativt, som man brukar säga.

Förresten tror jag att jag är världsmästare på att varva ner snabbt... Från att huvudet varit knökafullt och gick på högvarv fredag-em när jag checkade ut från jobbet och drog på semester - till att jag nästan glömt bort var och med vad jag jobbade några dagar senare.. ;-) Total cyber - o mobiltelefonskugga någon vecka, så verkar min skalle vara urrensad och "fit-for-fight" igen.

Jag - en cyklist?!

2010-08-13T20:21:00.003+02:00

Ja, alltså en sån där cyklist som ligger på rulle, cyklar belgisk kedja, snackar kadens, kan cykla utan att hålla i styret och dricka i farten.

Och - svaret är: Nej - jag är ingen cyklist - än.

Men:

Jag cyklar på en snygg blå landsvägscykel.

Jag har cykelskor som jag klickar fast i tramporna. (Och har bara vält EN gång, haha!)

Jag har löstagbara ärmar och knäskydd (för så ska man ha, har jag lärt mig av min helt egen "Bicycle-repairman").

Jag har en cykelhandskar, cykelbyxor, cykeltröja, cykeljacka och cykelregnjacka. (Som jag fått av min "Bicycle-repairman".)

Jag har cyklat 36 mil i sommar. Även om jag måste stanna när jag ska dricka, och inte vågar ligga närmare en annan cyklist än ett par meter... (ingen direkt rulle där inte).

Och jag tycker faktiskt att det är roligt! (Jag var lite skeptisk först, måste jag erkänna.)

Men planen att cykla Vättern har jag nog skjutit på några år framåt. Jag behöver lite tid på mig bara att få flyt i växlingen, dricka i farten, ligga på rulle och vänja mig vid att ha en massa andra cyklister runt omkring.

Så till dess så nöjer jag mig med att cykla på min snygga blåa landsvägscykel, cyklist eller inte.

Härligt ledigt var det här!

2010-07-28T16:17:00.003+02:00

Här har varit ledigt från det mesta: jobb, datorer, telefoner, måsten och annat som man ibland måste ta ledigt från.

Vi har haft en fantastisk sommar. Tre veckor på vift med värmebölja, sol, bad, släkt, vänner, Gatufest, löpning, cykling, orientering, simning, slappning och allmän ledighet.

Nu hemma en ledig vecka till då vi gör inte så speciellt mycket. Härligt! Lite packning och fixning, träning, släkt, vänner och allmänt skönt ledigt liv!

Nej, nu ska jag fortsätta göra inte så mycket innan förberedelse av kvällens grillmiddag ska påbörjas. På min lott har fallit en sallad vars recept hittats av den förnärvarande cyklande mannen i tidningen Runners World!

Många hälsningar från ledighetskommitén!

Den blomstertid nu kommer...

2010-06-29T21:16:00.003+02:00

För att det ska bli någon blomstertid den här sommaren gäller det att man hjälper blomprakten lite på traven. + 8 grader och isande vindar lockar ju inte direkt upp de små blomstackarna ur jorden, så för att få någon blomster alls i vår trädgård har vi planterat färdiga små blomplantor.

Stolta små blomplantöser bland blomsterprakten.

En vacker ampel, som sedan i vinter kan fungera som prydnad i vår vinterträdgård ;-).

Förutom färdiga blommor har tjejerna drivit upp solroser på Dagis som vi hoppas överlever vid lekstugeväggen.

Idag har vi dessutom lite övermodigt (och lite sent påtänkt...) sått små blomfrön i krukor - alldeles säkert kommer de små tjejerna redan imorgon vara besvikna över att blommorna inte kommit upp ur jorden.

Sedan satte vi potatis igår, och idag har jag köpt lite olika salladsfrön som jag tänkte sätta imorgon. Ett ösregn kom ivägen idag.

Får se nu till hösten om mina gröna fingrar kommer att vara lite grönare i år än de brukar?

(Förresten så har det varit hela +16 idag och lite solglimtar, så det artar sig med sommaren även här =)

Cykeltramp och Hallandsåsar

2010-06-19T09:02:00.004+02:00

Skön lördag! Regnigt och kallt men ändå SKÖÖN lördag! Pappan är på vift, trampar just nu runt Vättern - undrar hur många tramp det blir? Han som aldrig är förkyld fick ju förstås min konstanta vår/sommar-förkylning för ett par veckor sedan - så det är en aningen snorig man som trampar därute. Målet är bara att ta sig runt, det är ju Klassikern i sikte!

Jag som brukar vara "ont-i halsen" typen när det gäller förkylningar har den här våren utvecklat en annan variant: "täppt-i-näsan-och-rossel" typen. Från Vasaloppet och till nu har jag konstant gått omkring och kännt det som att jag håller på att drunkna, förutom en månad i maj/juni då jag var frisk. Nu är det snörvel och krax igen sedan 3 veckor. Men jag tar det med jämnmod - såg tex ett program häromkvällen om barn med en sjukdom som innebar för tidigt åldrande. Små solstrålar dömda till ett kort och kankse ibland smärtsamt liv. Sånt gör att man ganska lätt får distans till täppta och snoriga näsor.

Det är ju märkligt att om något på jobbet ska katastrof-krisa, då ska det göra det strax före semestern. Just nu har jag haft/har ett par riktigt skakiga veckor på jobbet. Projekt brukar/ska ju inte gå som på räls, och småkriser hanterar man ju för jämnan. Nu har det liksom varit en annan dignitet på krisandet - och i de mest tröstlösa stunderna har vi lugnat oss med att ingen av oss hittills varit med om att något projekt helt har gått åt skogen, det brukar ju ordna sig till slut... Men då var det något ljushuvud som sa... "Hallandsåsen...". Igårkväll fick jag ett något lite positivt besked, så nu tar jag helg med lugnt sinne och kopplar bort allt som har med jobb att göra.

Förresten är gården krattad nu, det gjorde jag och Storebror förra söndagen, 2 st stora fina amplar hänger vid våra två brokvistar och ett gäng blomplantor är inköpta igår för att kankse möjligtvis sättas i jorden idag. Om det slutar regna.

I eftermiddag åker vi till mormor och morfar för att umgås med dem och njuta av Abisko i försommarskrud.

Ha en skön helg!

Kulmen är nådd

2010-06-12T21:08:00.005+02:00

Den mest hektiska tiden på hela året har nått sin kulmen - vi hade skolavslutning igår!

Storebror (som gick ut 7:an) har tidigt meddelat att det inte alls var aktuellt att vi föräldrar skulle med på hans avslutning (sannt eller inte, men vi gick på hans ord) - så för första gången på 5 år hade vi bara en avslutning att gå på.

Uppklädda i klänningar (även jag till de yngre damernas förtjusning) och finskjorta fick vi lyssna på en massa fina sånguppträdanden på Lillebrors avslutning, rektorns tal och frökens "hej då i klassrummet".

(Enda plumpen var väl att vi på väg till skolan började erinra oss om att vi nog inte kände igen att det varit någon blominsamling till fröken :-O ... iallfall inte någon som vi varit med på... och så var det ju, ingen kollektiv insamling hade det varit, utan de som hade lite koll hade ju förstås ordnat egna presenter till fröken (inte vi alltså...) Fast sån tur var visade det sig att klassen ska få ha kvar sin vikarie-lärare ett år till, så vi får ju möjlighet att skärpa till oss till nästa år...)

Lunch o mjukglass på stan innan tjejerna fick tillbringa eftermiddagen på Dagis medan jag gjorde lite nytta på jobbet några timmar.

(Storebror hade avböjt den traditionella avslutingslunchen på stan med mamma o syskonen - ett litet utbrytningsförsök pågår kanske? Nya vindar blåser och man får väl se det som ett sundhetstecken för en tonåring.)

Maj/Juni har varit lika hektisk (mer hektisk!) som vanligt. Jag inser ju att det är samma visa varje år och känns lite tjatigt att beklaga sig. Det är ju så det blir när det finns barn med i bilden som går i skolan och har aktiviteter för sig och man samtidigt har ett jobb där mycket ska fram, planeras och förberedas innan semestern. Det är så livet är - och egentligen inget som jag vill ändra på.

Sedan kan man ju kanske tänka att det är att ta sig lite vatten över huvudet när man anmäler barnen till simskola i maj/juni, 3 gånger i veckan i 3 veckor kl 17.10. PUH!
Eller när man tar på sig att hålla i ungdomsträningen varje tisdag som innebär ett visst engagemang iallafall 3 kvällar per vecka.

Men å andra sidan så är det ju roliga saker! Hellre engagemang i roliga saker någon gång för mycket än tvärt om.

Nu känns det som att livet är ett vilohem när simskolan är över, skolan slutat, många av barnens övriga aktiviteter tagit slut och dagens orienteringstävling (som krävt visst engagemang) är över. Nu är det bara jobb, dagis och ungdomsträning som ska hanteras. Känns nästan som sommarlov även för mig - även om det är 3 hektiska jobbveckor kvar innan jag riktigt stämplar ut.

Annars håller vi här på att slutgiltgt växla årstid: Skidor ut - Grill och cyklar in!Sedan är vi väldigt bra på att prioritera våra husliga insatser - vilket innebär att trädgården ännu inte är färdigkrattad (kanske imorgon?), att våra trädgårsland växer hejvilt

och att vi insett att det här trädgårdslandet med perenner
passar oss perfekt eftersom det alltid ser välvårdat ut trots noll insats.

Imorgon har vi en söndag utan större planer och det känns riktigt bra! (Kanske kratta lite ;-)

Besvikelse

2010-06-02T19:03:00.005+02:00

När man är liten, ledsen och sjuk så är det bra att ha en liten syster som försöker muntra upp en med en fin teckning.
Imorgon är det "Hajk" på Dagis för våra tjejer - med restaurangbesök, skattjakt och översovning . Gissa om det har längtats och tjatats om denna Hajk...

Idag kom en storgråtande flicka springande mot mig på Dagis. Hon hade längtat efter mig... Ledsen, trött och hängig var hon - trots att de haft utflykt till Jukkasjärvi hela dagen och haft hur kul som helst. Fast vår ena dotter lade sig för att vila i gräset medan de andra rusade runt...

Frisk, njae - inte direkt.

Nu ligger hon i soffan med 40 graders feber och är så ynklig, så ynklig.

Och en gång i kvarten när hon är vaken börjar hon storgråta, för då kommer hon på att om man är sjuk så kan man inte gå på Hajk..... Ååh, vilken Besvikelse!!

Stackars, stackars liten, besviken flicka.... Det gör riktigt ont i mamma-hjärtat... Vilken otur - de som varit friska i princip hela våren!

Dagens simskola blev av naturliga skäl inställd för den lilla flickan. Hennes syster ville också stanna hemma, kände sig trött - så då fick det bli så.

Jag måste erkänna att det blev en lugn och skön em/kväll. Nog för att det är riktigt kul med simskola, men 3 ggr i veckan i 3 veckor gör en lite trött. Speciellt i kombination med allt annat som ska koordineras ihop... Vi behövde nog en vilokväll hela gänget.

Sanningar

2010-05-31T22:04:00.007+02:00

Idag sa en son att han tyckte att det aldrig händer något i det här huset, vi kommer aldrig till skott med någonting.

Sekunden efter att han sagt det, förstod han att jag förstod preciiis vad han tänkte på.

Han insåg också att det kanske inte var helt rätt tillfälle att säga det till sin mor som kvällen före fått världens psykbryt på sina söner som blandat m3 med smutstvätt med fina vikta högar (vikta av mamman!!) av ren tvätt på golvet i sina rum. Ren tvätt som JAG (nåja, eller hans far då...) står och viker vid kl 23 varje kväll för att få plats med nästa omgång som ska hängas, ren tvätt som läggs i trappen för att sönerna, som avtalat, ska bära upp på sina rum och lägga in i sina lådor.

Jag fick sånt totalt psykbryt igår att jag mycket tydligt förklarade för sönerna att det kändes så ORÄTTVIST att JAG (okej, pappan också då..)ska springa omkring och försöka upprätthålla någon slags ordning i detta kaos-hus, medan de softar i sina rum, spelar dator eller läser böcker - och blandar upp mina fina rentvätatde klädhögar med smutstvättshögar på golvet, GAAAHHH!! Jag vill också softa, läsa och lyssna på musik - INTE vika tvätt varenda kväll när man är så trött att ögonen blöder...

Martyr, martyr... Men ibland måste man få psykbryt.

Det sonen tänkte på var att vi aldrig kommer till skott med att lämna in den trasiga datorn på lagning - så att han kan sitta uppe i allrummet och surfa och spela spel och slipper slåss om den andra datorn som alla vi andra använder.

Han tänkte också på att vi aldrig kommer till skott med att dra upp en antennsladd till allrummet på vinden så att det går att se på TV där och inte bara spela TV-spel. (För han hade just blivit bortkörd från den enda fungerande TV:n - det var ju Bollipomba-dax!)

Och han har ju helt rätt!! Vi kommer aldrig till skott med någonting, slutför ingenting och påbörjar ännu mindre. Vi pratar, planerar, sen ska vi...

Och kanske just för att han har helt rätt blev jag kanonsur. Och han såg ju direkt hur svart jag blev i synen. För just nu känns det som att en TV till och en trasig dator inte har högsta prioritet i detta kaos.

Sedan hade vi ett bra samtal om det här med att hjälpas åt och att vi nog tyvärr just nu inte har så mycket mer ork än att just vika tvätt och hålla huset beboligt (och så jobba och träna och hänga med i diverse andra aktiviteter... ;-). Och att om han och hans syskon hjälper till med det de kan, så finns det ju kanske lite mer ork kvar till att tex åka och lämna in datorn på lagning...

Till sonens (och de andras) försvar kan ju sägas att de faktiskt är rätt bra på att ta ansvar (även om vissa saker förtängs och glöms bort - men vi måste ju komma ihåg vem de är släkt med... ;-)

Och sedan städade vi allrummet tillsammans, han monterade isär datorn och dammsög den för att underlätta ett livräddningsförsök och vi t ä n k t e bära ner den till bilen, men SÅ långt kom vi inte...

Vårtecken

2010-05-29T21:57:00.002+02:00

Man vet att det är vår när...

...Lammet och Hunden häckar i häcken...

...Storebror med kompisar monterar ihop studsmattan... (härligt med barnarbete...)

...gungbrädan Vilda Hilda dragits fram och krattning är en rolig lek... (härligt med barnarbete...)

...det blir grillat till middag...

...och de första blommorna (maskrosor...) pryder köksbordet.

Men vet också att det är vår när huset gror igen, den ena aktiviteten avlöser den andra och man knappt hinner andas.

Men andas gör vi - samtidigt som vi gör allt vad vi kan för att njuta av den begynnande sommaren. Ikväll har vi lyckats bra och njuter av glada cyklande och studsande barn, god middag och nu Forrest Gump på TV!

Ledighet och körighet

2010-05-20T22:01:00.004+02:00

Askmolnen höll sig i schack så vi både kom iväg och kunde landa på rätt ställe - vilken tur!

Vi har haft en så skön, varm, solig, vågig, badig, god, springig och vilsam vecka! Att vi sedan dessutom kom hem när vi skulle (och dit vi skulle) gjorde ju inte veckan sämre... ;-)

Nu har vi hunnit jobba snart en vecka och kan väl konstatera att det tar mer än en vecka att vända dygnsrytmen, speciellt för 6-åringar som tillåtits nattsudda alldeles för många dagar.

Sen kan jag också konstatera att jag (som vanligt) lyckats bli indragen i alldeles för mycket klubb-grejer. Att jag aldrig lär mig??!! Fast sedan (för att skylla på någon annan än mig själv... ;-) måste jag säga att det är väldigt svårt att balansera det där. Räcker man fram lillfingret så VIPS! så har hela handen slukats upp.

Måste träna på det lilla enkla ordet "NEJ". Och det är jag ju så jättebra på att säga till barnen, så det ska väl inte vara så himlans svårt?

Fast något som är kul, det är ju att ha ungdomsträningen (som jag hade i tisdags) - och att springa orientering (som jag gjorde idag)!

Och till helgen åker jag och grabbarna till Haparanda på tävling - såg just att jag ska tävla med flera av mina gamla junior-konkurrenter, hahaha! Nostalgi =)

Valborg i Fjällen!

2010-05-08T20:01:00.004+02:00

Förra helgen var det Valborg - det känns som en evighet sedan.

Vi hade haft lyckan att få rum i "Jobbets" stuga i Björkliden - så det blev traditionsenligt Valborgsfirande i fjällen.

Först fackeltåg upp till Hotellet som vanligt- vissa av oss tyckte det var helkul, andra tyckte att det var lite otäckt med elden.

Det var mysig brasa nedanför hotellet, och bjöds på varm saft och kaffe efter att vi sjungit tillsammans med Björkis fina personalkör och hört på "Talet till våren". Tack Björkliden för ett Fint Valborgsfirande!!

På lördagen var det ok väder, snöigt och dålig sikt men ingen blåst - så det blev slalom i backen hela dagen.

På söndag blåste det upp till nästan storm - så då kände vi att vårt slalom o skidbehov var ganska mättat. Det blev tidig hemfärd med lunch hos mormor o morfar på hemvägen istället för utflykt över isen vid Tornehamn.

Nu ser vi fram emot sol, bad och varma vindar!

Tvära kast!

En massa saker

2010-05-07T22:13:00.003+02:00

Vi pysslar, tränar (jorå =), jobbar, får "Mera Självkänsla", går på utvecklingssamtal, tänker att vi borde packa, får massage, fixar cyklar, dammsuger grus, tvättar, planerar träningar, är i fjällen i snöglopp, gör inget speciellt, spelar Memory, fyller år, lägger oss för sent och tar semester.

Vi bara inte bloggar så mycket.

Kvällens pyssel

2010-04-24T23:49:00.003+02:00

Temat för kvällens pysselinsats var..... hattar! Eller var det båtar?

Här är iallafall Hattparaden, eller om det nu var en Båtflotta.

Hur som helst börjar Pysselpappren att tryta, dax att köpa fler - fast vi håller oss nog borta från den dyra Pysselaffären.

Tid över

2010-04-23T22:50:00.007+02:00

Häromdagen frågade fina svågern som har frun på vift om han inte kunde få låna 3 av våra 4 barn kvällen/natten mot lördag så att jag och min andra hälft kunde få lite egen tid utan småttingar och drälliga 10-åringar.

Så ikväll har svågern haft 6 barn mellan 6 och 10 år hemma hos sig medan jag, min man och vår äldste son gått på restaurang och sedan tittat på film hemma =)

Vilken lugn kväll det har varit och vad mycket tid som blev
över :-O

Om vår äldste son varit vår enda juvel skulle vi om ca 5 år haft oändligt med tid för oss själva. Nu har vi ju lyckats förskjuta den tidpunkten med ca 8 år pga diverse småsyskon, men vad märkligt det kommer att kännas!

Fast jag tror att man fyller tiden utifrån hur mycket tid man har. Sedan kanske man tillåter sig sjäv att bara vara mer än man gör nu. Inte för att man inte tillåter sig själv det nu, utan för att den tiden fylls med andras behov än sina egna.

Nu njuter jag av lugnet samtidigt som jag saknar att jag inte kan gå in och snusa på de små innan jag ska sova.... Får göra det ordentligt imorgon istället.

Uppdatering: Svågern fick en tuff natt - en av hans telningar fick kräksjukan som höll honom o sjuklingen vakna till kl 5, kl 6 vaknade mina minsta juveler.... Så det kan gå - det känns som att han har en innestående...

Färskvara

2010-04-23T22:29:00.006+02:00

Träning är färskvara har jag hört någon gång. Jag kan nu intyga att det är sannt.

Från att ha kännt mig som en ganska vältränad dam i sina bästa
år ;-) den 7 mars så känner jag mig nu som en medelålders otränad madamm utan lungkapacitet och utan muskler.

Sedan 7 mars har jag tränat 2 (två) gånger. En fredag för att känna efter om jag verkligen var frisk nog att åka skidor i någolunda tempo efter drygt 2 veckors förkylning. En lördag (dagen efter) då jag åkte en 2,5 km lång skidtävling i motionsklass. Sedan blev jag sjuk - igen.

Den där skidtävlingen känns ju (såhär ytterligare ca 4 sjukveckor senare) som ganska onödig. Det var ju inte direkt så att det var speciellt många som skulle märkt om jag inte kom till start. Inte som Anna Haag på OS direkt. Fast å andra sidan så tycker jag ju själv att det är så kul så det kändes väl viktigt just då. Och jag kände mig ju frisk.

Nu har jag ätit penicillin i 9 dagar och idag är första dagen som jag inte behövt ta en värktablett efter lunch pga bultande bihålor. Det får väl ses som ett steg i rätt riktning. Det finns ju hopp om att jag kan börja träna innan sommarsäsongen är över =)

Idag vågade jag mig på att cykla till jobbet, jag har inte riktigt varit i form för det senaste månaden. Helt slut blev jag. Det var då jag insåg att träning är färskvara.

Jag vet ju också att med en bra grund så tränar man upp sig ganska fort, och det är ju en tröst. Nu gäller det bara att vara klok när jag väl är helt kurant. Det är jag väl i och för sig inte känd för att vara alla gånger.

I nuet - och Livets Hårda Skola

2010-04-21T21:47:00.006+02:00

Jag försöker leva efter mina nya ledord "Nu är Nu och Sedan är Sedan", iallafall här hemma. Det går faktiskt ganska bra - jag har inte sagt "det gör vi sedan" en enda gång de sista dagarna tror jag.

Jag satt och pusslade med tjejerna i flera timmar igår efter middagen - vi glömde tid och rum så läggdax glömde vi också bort. (Eller jag sa nog faktiskt att "vi går och lägger er se´n..." ;-)

Vi har gått ner på stan och köpt nya gympadojjor - nå´t jag många gånger sagt att "vi gör det en annan dag...".

Jag har suttit och pratat länge med ett lesset barn före middagen idag, så vi fick hitta på någon annan middag än planerat eftersom vi glömde bort tiden.

Det känns bra att landa i nuet - men jag tror att "Nu"-tänket måste nötas och övas in hos en som fått lite för lätt att säga Sedan - så jag jobbar hårt på det NU.

Sedan tänker jag att det inte är lätt att vara barn. Man ska passa in och vara rätt, inte sticka ut och inte reta upp. Alla ska vi ta oss igenom Livets Hårda Skola. Som förälder måste man vara lyhörd och förstå när något gått över gränsen och man ska gripa in, och när barnet måste lösa problemen på egen hand - när det jobbiga är inom ramarna för vad som kan förväntas för ett barn i dagens skola. För lite ska man väl tåla? Eller ska man behöva det? Vuxna på jobbet behöver inte stå ut med det som är vardagsmat för många barn i skolan.

Nej, NU ska jag dricka upp mitt té (varför blir det alltid en kall slatt kvar?), gå och snusa på mina barn och krypa ner under täcket!

God Natt!

Krafter

2010-04-17T18:50:00.004+02:00

Vilka OTROLIGA kraftet det finns i naturen, och vad sårbara vi har sett till att vara, vi människor.

En vulkan får utbrott långt bort och flygtrafiken lamslås. En massa människor befinner sig just nu på fel plats och kan inte komma hem.

Jag funderar över vad det här kan innebära om vulkanen behagar spruta lava länge - veckor, månader, år? Hur kommer vi att påverkas?

Det stora problemet jag kan se är transport av donationsorgan och akuta sjuktransporter.

Annars så tycker jag att detta är lite spännande. Vi måste ändra våra resvanor både på jobbet och privat, vi kan inte förvänta oss att få tillgång till alla varor som idag går med fraktflyg (vad nu det är - det mesta kanske går på bil, tåg, båt?), vi kan inte åka på Charter med flyg.

Vi insåg igår att vår planerade Turkietresa i mitten av maj nog är i farozonen - men det känns konstigt nog inte så jobbigt. Det känns som ett ganska litet problem i det stora hela (jmf sjuktranpsorter). Till och med barnen, som sett så fram emot att för en gångs skull få åka på charter (annars så är det ju det egna resebolaget "AP-resor" som arrangerar resorna med flygstolar och eget hyrda lägenheter) verkar ta det med ro. Är det vulkanutbrott så är det! (Det bästa scenariot är ju att vi kommer iväg och sedan inte kommer hem när vi ska ;-) - förlängd semester känns ju inte så jobbigt, iallafall inte när hela familjen är med.... säger jag nu...)

Jag tror att det här vulkanutbrottet faktiskt för något gott med sig - vi börjar fundera över vår livsstil och blir bättre på distans-kommunikation. Det kanske blir ett steg i rätt riktning vad gäller vår miljö här på Jorden?

---

Annars har det varit en händelserik dag med skidtävling, begravning och jätteonda bihålor.

Begravningen var sorglig (jag gråter alltid oavsett hur nära jag stod huvudpersonen), jättefin och varm! Jag tar med mig en massa saker - men talet som poängterade vikten att leva i nuet och inte se´n berörde mkt (spec som jag vet att jag ofta säger till mina barn att det gör vi se´n, jag kommer se´n...)

Nu är Nu och Sedan är Sedan!

Nu Wild-Kids!

Outfit

2010-04-15T18:37:00.004+02:00

Ja, det är inte Dagens Outfit utan förrgårdagens Outfit.

Vi var på Stora Mataffären och handlade och passade på att besöka nyöppnade klädaffären intill.

Tanken var att kanske hitta några kläder som passar små damer när vi ska åka på vår planerade tripp till Solen i mitten av maj. Som t-shirts, korta tights/shorts och praktiska kjolar/klänningar som tål lek, bus och smuts.

Hm, det blev inte riktigt som jag tänkt mig. Ut ur affären går vi istället med 2 st finklänningar som tydligen ska användas på färskaste lill-kusinens dop i juli. På mataffären hittade vi även snygga vita skor på extrapris.

Ja, vad säger man?

Jo, att det tydligen går att överatala den här mamman ganska snabbt att det man behöver mest av allt just nu är en festlig klänning att ha på ett dop som ligger 3 månader bort.

Och att damerna utvecklat en helt annan känsla för kläder än mamman. Och det är nog inte så dumt. Snygga blev de iallafall - frågan är ju bara hur vit den vita klänningen kommer att vara i juli?

Annars då? Jo, här har nu det förkylningsvirus som Vårdcentralen övertalade mig om att jag hade i måndags utvecklat sig till rejäl bihåleinflammation - så här knapras nu penicillin och hoppas att det äntligen ska bli en frisk Pia.

Sen fascineras vi över Vulkan-Askan som omkullkastar hela infrastrukturen - Vilka Naturkrafter!

Rörigt aprilhus

2010-04-11T10:52:00.005+02:00

Det känns inte helt bra när det luktar apa ur avloppet i köket och dessutom rinner undan lite för sakta. Propplösare och rensband hjälper inte, så nu låssas vi bara som ingenting och hoppas att det går över.

Det ligger ett lager damm över hela huset (och det syns så VÄL nu?!), men inget slår brorsornas rum - så där är det helrumssanering idag. MED mamma - till brödernas förfäran. (Det innebär ju att det inte går att fösa in saker under sängen, dammsuga runtomkring och gömma kläderna under överkastet.)

Tjejernas rum går nästan inte att komma in i. Vi skyller på Flygplanet som landat där. Hade det funnits en dörr hade vi stängt den och låssats som att det regnar, men det finns det ju inte så vi bara visslar och tittar åt ett annat håll när vi går förbi Busornas rum.

Hallen i april är ÖKEN. Liten hall, vinterkläder, vinterskor, skidkläder, skidpjäxor. OCH vårkläder, vårskor, stövlar, galonisar och galonvantar. Och GRUS. Bara att ignorera, lyfta på fötterna för att undvika platt fall och längta sig bort till den dagen vi "fått" en större hall. Och kanske längta lite tills vinterkläderna kan plockas bort. Men då gäller det ju också att någon plockar bort dem - och det är ju inte alltid helt troligt.

Nej, bara att kavla upp armarna och sätt igång! Och skönt nog är det inte strålande sol idag, så det ska kanske lyckas att fokusera på inomhusarbete en stund?

Nya Träningsmål!

2010-04-10T19:36:00.005+02:00

Plupps senaste månad har varit (och är) väldigt förkyld - så det har inte kännts så aktuellt att tänka på nya roliga träningsmål. Snarare har tankarna mer fokuserat på att försöka få in ngn luft alls genom den ständigt totaltäppta näsan eller försöka kommunicera med en röstlös röst.

Maken har haft en plan.

En plan på nästa års långlopp. Två stycken - det har vi varit överens om länge.

Birkebeiner i slutet av mars - det har vi också varit överens om sedan ett bra tag (revansch!)

Men sedan var det det andra loppet. Makens plan var att det skulle vara Transjurasienne i mitten av februari- ett fristilslopp i Frankrike på 76 km. Jag har varit "halvpå". Jag är en klassisk åkare, min skejt-teknik har mycket att önska - och 76 km är långt med en teknik man inte riktigt behärskar. Men jag har sett det som en utmaning. Om jag börjar att slipa på tekniken NU och sedan kör vartannat pass skejt fram till Dagen D så ska det nog gå. Men jag har inte varit HELT övertygad.

Ikväll tog vi ett omtag i vår långtidsplanering.

Transjurasienne skjuts på framtiden (den här damen behöver nog något års skejt-träning till på sig för att känna att ska bli riktigt kul med 76 km skejt - och det är väl kul det ska vara?!).

Nytt "andralopp" för 2011 blir - Tartu Marathon i Estland i slutet av februari! 63 km klassiskt, med en hel del backar - perfekt uppladdning för Birken!

NU är vi laddade igen, NU käns det riktigt KUL! (Jag blir så peppad av långtidsplaner, har jag kommit på!)

Men innan nästa långlopps-säsong har vi en massa annat kul! Orientering, med en flera tävlingar inplanerade (kul!), cykelträning, träning på fjället, rullskidåkning och kanske Lidingöloppet!

Nu gäller det bara att bli av med nästäppan, få tillbaks den normala rösten och börja träna!

Cykel-pyssel

2010-04-08T19:52:00.006+02:00

Nu är Pyssel-Proffsen igång i vårt hus igen!

Det råder febril aktivitet i köket nu förtiden - om ni inte ser det så är det ett flygplan som håller på att pysslas ihop.

Källan till pysslet är kartongen från min senaste gåva från min man: En blå smäcker racer-cykel!

Själv tyckte jag att min 14 år gamla Mountainbike duger gott, men maken vill tydligen ha med mig på långa landsvägs-cykelpass - och då ska det vara smäckrare grejer.

Och det ska ju bli en intressant upplevelse, när väl snön är borta. Fast kanske lite vinglig till att börja med? Himla smala däck är det iallafall.

Påsk-ledigt!

2010-04-05T22:24:00.003+02:00

Pang-Väder!

Det har vi haft hela påskhelgen - helt otroligt fint!

Vi har åkt slalom och gått på tur, After-Ski:at på verandan och bastat, umgåtts med vänner och familj.

En del av oss blev sjuka och fick vila upp sig en dag hos mormor o morfar tillsammans med småsystrar.

En del andra fick det lite körigt med jobbet, så det blev mkt telefonsamtal och även en snabbresa in till stan för den stackarn.

Medan andra den dagen drog till Riksgränsen på tu man hand - och hade det ganska bra!

På det stora hela en fantastiskt fin Påskhelg i Björkliden! Speciellt som vi fick en bonus-dag då vi upptäckte att det jag fått för mig, att vi bara hade rummen till på söndag, var helt fel! Så då kunde vi lugnt stanna en natt till - och få ännu en solig skiddag!

Nu ska 2/3 av familjen börja jobba medan 1/3 fortsätter att ha Påsklov.

Påsken är på gång

2010-03-30T21:58:00.006+02:00

I det här huset är vi sällan ute i god tid med några förberedelser. Speciellt när det gäller högtider så brukar vi fixa till det mesta i sista stund. Typ Jul. Typ Påsk.

På Påsken innebär det ofta att påskriset slår ut ca 2 veckor efter Påsk, eftersom det hämtas in på typ Skärtorsdagen. Och eftersom vi sedan oftast inte är hemma under påskhelgen så skulle vi aldrig hinna njuta av påskriset om det sedan åkte ut på Annandag Påsk eller så.

(Man kan väl säga att det då är tur att vi heller aldrig är snabba med att "Jula av" eller "Påska av", för då hinner vi ju faktiskt få njuta av prydnaderna ett tag iallafall... ;-)

Men det HÄR året liknar inget annat år.

I år har vi tagit in Påskris och påskpyntat redan söndagen INNAN Påsk!

Den allra finaste kycklingen får symbolisera vårt nu Påskfina hem - visst är den charmig!?

Och som om det inte skulle räcka med detta tidiga Påskpyntande - vi har dessutom redan idag Påskhandlat på stora matvaruhuset (ni vet det där med Shop-Express =), gjort lasagne som ska tas med till fjällen och varit på Systemet och inhandlat lite Påskvin. Det är ju sånt vi brukar göra på Skärtorsdag!!

Det är nästan så man undrar vad som tagit åt oss egentligen!?

Men även om det känns lite ovant att vara i god tid, så är det ju en rätt bra känsla måste jag erkänna.

Skidor, skidor, skidor

2010-03-28T14:28:00.007+02:00

Det är mycket skidor just nu. Tre skidtävlingar på en vecka för delar av barnaskaran - till speciellt en liten ung mans lycka. Eftersom hans tidigare tävlingssäsong i vinter antingen fryst inne eller förstörts av förkylning, så tycker han att säsongen alldeles för snabbt närmar sig sitt slut.

Vad gör man då? Jo, då letar man upp fler tävlingar i tävlingskalendern och hoppas att mamma och pappa tycker att det är en jättebra idé att åka till Tärendö på Annandag Påsk! Och det är väl klart - om grabben vill åka skidtävling så ska han ju få göra det! Speciellt som vi bara har boende i Björkliden fram till Påskdagen, så det passar ju perfekt! Nu går han och drömmer om att idolen Charlotte Kalla ska dyka upp där, för det har han hört ryktas. Vi kan väl hålla tummarna för det!

I lördags åkte 5 av 6 i familjen tävling på hemmastadion.

Vår 6:e man ägnade sig åt vallning och glada heja-rop - och alla var återigen nöjda och glada efter genomförda lopp.

Som ni ser så finns det bland de unga lovande skidåkarna också en lite mindre ung och nu längre kanske inte lika lovande skidåkare (om än lite suddig - det kanske gick för fort för fotografen?!). En person som (som vanligt) lyckades förtränga att hon varit förkyld de senaste 3 veckorna och ställde upp i Motionsklassen, i tron att hon var frisk. Det var väl inte så intelligent kan man tycka så här i efterhand, eftersom förkylningen återigen slagit till med full kraft. Snorig, småfebrig och med onda bihålor har denna måndag tillbringats nerbäddad i sängen.

Men det var roligt att åka skidtävling, det är ju iallafall en tröst!

Roligt var det också att träffa (om än lite snabbt ;-) och få ett ansikte på bloggaren Cloudberrie från grannstaden!

Att träffa Mamman i huset var ju också kul, men det hör ju mer till vanligheterna!

Vardags-röra

2010-03-24T21:50:00.007+01:00

Igår klippte jag sönder mitt helt fungerande Visa-kort. Istället aktiverade jag ett nytt kort, som hörde ihop med ett konto med 0 kr på. (Ett konto som står på mig men som Storebrors månadspeng gått in på, tills han fyllde 13 år och fick öpppna ett eget konto.) Det var väl smart och genomtänkt?

Idag rusade jag från ett just avslutat möte, lite sådär lagom sen till Dagis, när Projektchefen ringde och frågade var jag tog vägen - vi hade ju en del av mötet kvar? "Kan inte!!" meddelade jag, "ska hämta på Dagis om 10 minuter!" och rusade vidare. På Dagis visade det sig att Lillebror hämtat tjejerna för en halvtimme sedan - precis som avtalat på onsdagar.

Man skulle ju kunna tänka sig att det är lite för mycket just nu - precis som det var för något år sedan när jag hade två närkontakter inom en månad.

Men sanning är att jag trivs alldeles strålande på jobbet och med arbetsbelastningen - helt perfekt! Jag har inte en massa självpåtagna uppdrag på fritiden och känner mig inte det minsta stressad.

Jag tror nog att jag helt enkelt får lära mig att leva med att jag då och då strular till tillvaron lite, kanske rätt mänskligt att man missar lite saker då och då - om man inte gjorde det i den här tillvaron med huliganer, jobb och diverse fritid kanske det skulle vara dax att oroa sig? Min hjärna liksom pyser ut lite itaget för att det inte ska bli skadligt fullt där inne.

Att det sedan finns så fantastiska Storebröder i en sådan här familj underlättar ju tillvaron enormt. En Storebror (Lillebror!) som inte glömmer bort att hämta på Dagis på onsdagar. En annan Storebror som både kan hämta på kalas och lägga små prinsessor medan mamma är borta på Jobb-middag och pappa gör blixtutryckning till jobbet är ju Guld värda. Att han sedan får båda småhuligarna isäng redan kl 19.40 är beundransvärt. Det har inte den här mamman lyckats med på länge.

Glada skidåkare

2010-03-21T21:56:00.003+01:00

Ja, man kan väl inte vara annat än glad när temperaturen är alldeles lagom, solen skiner och skidföret är perfekt!

I helgen har vi ägnat oss skidåkning, speciellt de yngre förmågorna ( de äldre förmågorna har nog tävlat klart för i år, nu är fokus på de små skidåkarna ;-).

Lördagen vigdes åt skidtävling för barnen i en grannby. I år lyckades vi lite bättre med logistiken än ifjol då pappan själv råddade med 4 barn som skulle starta nästan samtidigt på tre olika startplatser. Nu var vi två i service-teamet och då funkade det bättre. (Även om det roddes iland även ifjol ;-)

Här stoltserar hälften av familjens tävlande, glada och nöjda med medalj runt halsen.

Den andra hälften var också glada och nöjda efter sina lopp. Efter att alla små skidåkare kommit i mål fick pappan ut och åka i de fina spåren, mamman vårdade sin förkylning och höll ställningar i fiket o på prisutdelningen. Och pris blev det till alla barnen också, så det var ett glatt men trött gäng som bilade hemåt framåt em.

Även idag blev det skidåkning, fast av annan sort. Efter sovmorgon (för en del av oss) och en lugn och skön hemma-förmiddag åkte mamman o de tre yngsta till backen efter lunch, precis lagom till att molnen sprack upp. Där körde vi så det rykte - det var t.o.m så att mamman blev lite nervös ibland, speciellt när hon kom på att alla barn glömt ta på sig ryggskydden :-O ! Men det gick bra, trots några spektakulära flygvurpor.

De ynge damerna var mycket upprörda i början när mamman envisades med att de skulle åka i den söliga barnliften i den lite snällare backen. TRÅKIGT och SAKTA och TRIST!!! Så efter några åk blev det bygelliften och de RIKTIGA backarna. Och det var där vi körde så det rykte.

Klart man är glad då!!

Sportlovsdagar i Björkis!

2010-03-18T18:34:00.004+01:00

Det blev lite Sportlov även för oss!

Vi kombinerade den årliga Sportlovs-visiten i Björkliden med den årliga Tacohelgen på samma ställe.

Vi åkte upp på torsdagkväll och man kan väl säga att fredagen var fostrande. Blåsigt, snöbyar, solglimtar och stängda liftar. Vissa av oss (läs: jag och mina söner) roade oss med att köra Differens-slalom (två åk där man ska försöka åka på så lika tid som möjligt). Jag var nog lite kaxig innan, mindes fjolårets succé då jag vann både på tid och differens över mina grabbar. Men jag fick stordäng :-O !! Inte på differens, där var jag bäst av oss, men jag var klart långsammast, hm... LILLEBROR, som väger hälften av mig (typ;-) o Storebrorsan, var snabbast! Vilken kille!! Jag hade som taktik att stå på så fort jag kunde båda åken, men när grabbarna efteråt undrade varför jag låg och bromsade och maken gapskrattade och sa att jag såg rädd ut när jag åkte, blev jag lite (mycket!) förnärmad, GGRRRR! (Håller jag på att tappa stinget?? ;-)

Snön fortsatte att vräka ner hela natten mot lördagen - och vid 11-tiden på lördag-fm försvann alla moln som i ett trollslag och vi fick årets bästa skidåkning!! Massor med snö och en sol som faktiskt värmde - HÄRLIGT!!

Tjejerna kör så det ryker de också, det är nog inte många år tills man är akterseglad där också. Det är nog bara att acceptera att man snart är söligast i familjen - fast, njae - pappan i huset tar jag nog ;-)

Det som är lite jobbigt med våra brudar är att det bli helt GALNA om syrran kör om. Den omkörda gastar och skriker: "Jag var FÖRE, JAAAG ska vara FÖÖÖRST!!!". Om någon av dem märker att den andra är på väg förbi ställer hon sig ivägen och sträcker ut armarna och försöker spärra av hela backen - vilket ju är lite svårt.

Jag försöker förklara att det inte är någon tävling och att backen faktiskt är fri. Eller tycker de att alla i hela backen ska åka på led efter den som ska vara först?? Och, jo, det tycker de nog ;-)

Våra vänner har lite roligt åt oss, som envisas med att hävda att när man är på fjället så ska man äta matsäck. Helst ute. Så vi kokar våra ägg, fyller våra termosar och brer våra mackor. Och sitter ute. Eller i värmestugan i nödfall. Under tiden går vännerna på hamburgeriet eller tar en lunch på hotellet. Våra barn sneglar längtansfullt efter hamburgarna medan de tuggar i sig sina mackor och ägg.

Förutom att det på något vis ska vara matsäck när man är i fjällen, kan man ju också tänka som så att om 6 personer ska äta på restaurang varje dag man är i slalombacken så äter man upp ganska så många liftkort. Vi åker nog hellre slalom några dagar extra än att äta upp liftkorten på restaurang.

Vi lyxar på vårt sätt istället. Varm choklad med vispgrädde uppe på hotellet blir det lite då och då - mums och mysigt!

Och barnen fick sitt hamburgerbegär stillat då vi åt middag på den nyöppnade restaurangen i Abisko på vägen hem.

Nu tar vi några veckors fjäll-paus innan vi åker tillbaka till Björkliden över påskdagarna. Längtar!!

Döda datorer och krassliga människor

2010-03-17T20:09:00.005+01:00

Jobbdatorn dog idag. Fullkomligen stendöd. Man får se det från den postiva sidan - nu får jag tid att städa kontoret (japp, rörigt även där) och granska ett oändligt antal utskivna ritningar som ligger och väntar på mitt bord. Och så hoppas vi att Datahjälpen har tid för mig imorgon. Idag hade de tydligen inte det.

Jag har blivit VRÅL-förkyld. Att häva/förskjuta en analkande förkylning med massor av vitaminpiller och diverse andra hälsokostpreparat och sedan åka skidor i knappt 7 timmar har sitt pris tydligen. Täppt, rosslig och hes - det kan ju bli helfestligt imorgon om hesheten tilltar. Om man varken kan prata eller maila på jobbet så slipper man en massa kommunikation. Jag får gå omkring där i min egen värld i lugn och ro ;-) OJ, vad fint mitt kontor kommer att bli, och OJ vad många ritningar jag kommer hinna gå igenom.

Fast det är otroligt jobbigt att inte kunna prata med folk - faktiskt värre än döda datorer.

Dubbelkalas

2010-03-16T21:49:00.003+01:00

Ikväll har vi haft dubbelt 6-års-kompis-kalas.

De två 6-åringar fyllde år förra veckan, men eftersom det var Sportlovsvecka sköt vi på kompiskalaset till idag och hade familjefirande på rätt dag. Det känns som att de fyllt 6 år väldigt många gånger just nu.

Det var en massa glada tjejer och en glad kille här. Även en lessen tjej som fick hämtas av pappa efter en halvtimme.

Det var disco, pizza och musikstopp-lek. Det var presenter, prinsesstårta och chokladpuddingtårta.

Det var lekledare storebror och storkusin, skattjakt och ansiktsmålning.

Det var väldigt nöjda födelsedagsbarn - och nu väldigt trötta föräldrar.

Ja, jag erkänner att jag tycker det är lite jobbigt att ha barnkalas. Jag erkänner att jag i detta avseende längtar tills alla barn är så stora att de har kalas á la Store Storebror. Pizza/Grillade hamburgare/tårta med några få bästa kompisar, filmkväll/LaserZone och killsnack/tjejsnack - och ingen som är lessen.

Fast nöjda barn gör ju att en trött förälder tycker att det ändå är helt ok med barnkalas. Och alternativet att ALLA barn vips skulle bli 14 år och ha tonårskalas känns ju inte direkt så lockande.

Men nu tar vi kalasledigt till slutet av maj.

Jag gjorde det!

2010-03-09T16:34:00.003+01:00

Jag lyckades hålla förkylningsbacillerna borta! (Men i natt fick jag ont i halsen, men nu gör det inget!!)

Jag fixade 7 timmar, tjohoo! (6.45, trallallallala... =)

Fast 9 mil ÄR riktigt långt. Jag skulle inte mentalt fixa 3 st Vasalopp på en vecka - men det behöver jag ju inte heller, vilken tur!

Här hemma har barnen och farmor och farfar haft det så bra, våra telningar har visat sig från sin allra bästa sida =)

Kanske att det kommer en längre rapport en dag, eller kanske inte ;-) (Från Tjeckien-loppet lyser ju ännu någon form av rapport med sin frånvaro...)

STORhandling och kampen mot förkylningsbacillerna

2010-03-04T18:19:00.008+01:00

Ibland lyxar vi till det. Vi beställer mat från STORA matvaruhuset på nätet och får det hemkört och inburet i köket.

Häromdagen lyxade vi ordentligt och beställde MASSOR av mat när vi ändå var på gång.

Igår efter jobbet ringde det på dörren och två små och skröpliga damer började bära in kasse efter kasse i vårt kök. Så då kände jag att så kan vi ju inte ha det, stora, starka jag tittar på när små och skröpliga damer sliter och bär - så jag bar in det mesta. Nog skönt att få det hemkört.

Det är alltid lika intressant att se vad man har beställt, för det blir inte riktigt alltid precis som man tänkt. Förmodligen klickar man lite fel, eller läser lite slarvigt. Förmodligen är det inte de små damerna (eller herrarna) som plockar fel.

Igår blev det nästan helt rätt.

Förutom att "våga-vägra-light"-familjen nu har en påse Light-Ostkrokar i skafferiet.

Och att jag tydligen beställt 2 st äpplen... Vad de måste ha funderat där på affären vad vi tänkt ha de 2 äpplena till. 3 kg apelsiner, 2 kg bananer, 6 kg mjöl, Mega-pack toapapper mm mm och 2 st äpplen...

Direkt när jag packat upp frukten satte dessutom en av de små damerna (alltså en av VÅRA små damer, inte de som bar in kassarna) tänderna i hälften av äpplena, åt 3 tuggor och lämnade resten till sitt öde i ett hörn i vardagsrummet. Så var det med de äpplena.

Nu har nedräkningen börjat, vi laddar med kolhydratdryck, mannen vallar skidor i köket, vi har försökt sanera huset såpass att farmor och farfar känner sig bekväma i kaoshuset och jag tänker att jag ska börja fundera på vad jag ska packa med mig.

Det trista nu är bara att jag hela dagen haft huvudvärk och förkylningskänning. Ska barnens envisa förkylningsbaciller segra till slut eller ska alla mina vitaminer slå knock på dem - det är en stora frågan just nu.

Men vi tror på det sista - om inte annat så får jag vara en ivrig hejaklack i Dalarna och umgås med en gammal god vän.

Riktigt på gång!

2010-03-02T18:40:00.003+01:00

Ibland överträffar jag mig själv.

Jag är ju väldigt bra på att skjuta upp saker. Kommer liksom aldrig till skott.

Fast ibland så HÄNDER DET!

I fredags tog jag äntligen tag i mitt lilla projekt att skaffa nya glasögon, för första gången på 6 år... På fredag hämtade jag 6 olika bågar, på söndag valde jag vilka jag ville ha, på måndag lämnade jag tillbaka bågarna - och IDAG hämtade jag ut mina nya glasögon! Snabba bud! (Och det roliga är att de ser ut som en blandning mellan de glasögon jag köpte när Storebror var bebis och de jag köpte när Lillebror var bebis ;-) - vilket nytänkande - NOT!

I säkert en månad har vi haft problem med varmvattnet. Vi har fjärrvärme och elementen har varit varma, men varmvattnet har svajat. Eftersom man (vi) av naturen har någon slags förträngningsmekanism har vi nog trott att problemet ska gå över av sig själv. Men, nej, det gör inte varmvattenproblem. Det kvarstår - och berodde inte på den kalla vintern som vi försökte tro (och alltså skulle gå över såfort normala temperaturer infann sig). IGÅR ringde jag vår trogne rörmokare som kom idag och identifierade felet (förhoppningsvis...) vilket innebär att en ventil på värmeväxlaren ska bytas. Dessutom rådfrågade jag honom angående vårt illavarslarna smällande ljud i vattenledningarna - vilket inte alls beror på att något är löst utan på tryckvågen i röret och inte alls är skadligt. Han tycket t.o.m att det var ett väldigt tyst smällande jämfört med hur det kan vara. SKÖNT!!

Det känns som att jag är riktigt på gång nu med att bocka av saker på "att-göra-listan"! Man kanske t.o.m skulle ta och lämna de där tavlorna för inramning när man ändå är på gång?

Allt är relativt

2010-02-27T10:36:00.003+01:00

Nästa söndag är det dags!

9 mil, det är ju ganska långt kan man tänka. Det har jag tänkt flera gånger när jag åkt ett RIKTIGT långt pass på 3 timmar och inte ens åkt hälften av 9 mil.

Men man kan också tänka som Matematikprofessorn i Luleå som åker 2 st Öppet Spår + Vasaloppet nästa vecka. 27 mil, det är ju inte bara GANSKA långt utan RIKTIGT långt.

Han tänkte så här när han började köra 2 och 3 Vasalopp på en vecka: "Jag kör ju Öppet Spår på 6 timmar och de finns de som åker Vasaloppet på 12 timmar. Då kan jag ju köra två Öppet Spår á 6 timmar och då får jag ju vila emellan!"

Så helt plötsligt känns ETT Vasalopp på 9 mil och kanske 7 timmar inte alls så väldigt långt och länge =)

Här har kylan släpt sitt grepp för en stund, bara -13 grader ute nu. Vi har två febriga flickor, men håller oss än så länge kuranta och tänkte fortsätta med det.

I helgen blir det nog två lugna skidpass och sedan vilar vi oss i form för det långa äventyret!

Väl på plats har vi den stora förmånen att få bli ompysslade av en god vän som bjudit in oss att bo i deras stuga i Sälen! Åh, vad det ska bli roligt!

Jag är Blå

2010-02-24T17:59:00.003+01:00

Ja, jag menar alltså inte politiskt blå, utan en BLÅ tjej. En tjej som gillar blått.

Det har jag alltid gjort. Förresten hade jag nog en rosa period något år på gymnasiet, men annars är det blått för hela slanten.

Eftersom jag vuxit upp med den sanningen att det inte är någon större skillnad på killar och tjejer i vad man kan göra eller vad man gillar så har jag nog aldrig reflekterat över att det skulle vara en KILL-färg.

När sedan Storebrors favvo-färg var rött och Lillebrors gult så började jag tro att om man bara inte påverkar barnen i vilka färger som är tjejiga och vilka som är killiga, så väjer de fritt från hjärtat.

Nu har jag insett att riktigt så enkelt är det inte.

Eller så är våra tjejers helt spontana opåverkade val av favoritfärg - ROSA! Som av en ren tillfälighet precis den färg som småflickor förväntas älska. (Kan det vara så att det påverkas från fler håll än hemma??)

Iallafall - när tjejerna ÄNTLIGEN fick eget rum lovade mamman storsint att rummet skulle göras om efter deras önskemål.

Önskemålet ROSA tapeter och ROSA gardiner kom som ett brev på posten.

Eftersom varken mamma eller pappan var speciellt sugna på att tapetsera om det 25 m2 stora rummet med hyftsat fräscha gula tapeter med Björnebård förvägrades döttrarna denna önskan.

Men tänk vad man kan göra med lite rosa tyg och en farmor som bättre förstår småflickors önskan och väver rosa trasmattor!

Rosa draperi och rosa matta till en nöjd flicka!

Rosa sänghimmel och rosa matta till en annan nöjd flicka!

Mamman är också ganska nöjd - för det är inte BARA rosa som gäller. Svart tröja med tuffa dödskallar är inte heller helt fel tycker en liten tjej! Men hennes syrra föredrar förstås rosa - kan det bero på att hon alltid var den som fick ha rosa tröja på sig som liten bebis om det fanns någon sådan - i färgkodningens tecken?? (Vilket hennes syster upptäckt på foton av sig själv och syrran som småbebisar - "Varför fick aldrig JAG ha ROSA!!!!! Det är ORÄTTVIST!!!!")

Men tjejerna har iallfall konstaterat att deras mamma är en BLÅ tjej, och det går ju bra det med.

I huvudet på en skidåkare

2010-02-21T08:21:00.006+01:00

När jag åker skidor tänker jag en massa saker.

När jag åker skidor skapas en massa olika blogginlägg i mitt huvud. Det verkar vara ett bra sätt för mig att sortera upp tankarna - att strukturera dem som om jag skulle skriva ner dem. Märkligt egentligen.

Oftast är det någonstans mitt i passet som blogginläggen skapas, i början är tankarna mer på praktiska problem som ska lösas, som logistiken hemma eller något med jobbet. I slutet av passet, spec om det är ett riktigt långt pass, så svävar tankarna i sin egen värld.

Eftersom det är lite glest mellan blogginläggen här så kan man ju tänka att jag verkar träna väldigt lite. Men så är det inte. Jag har faktiskt lyckats träna precis som jag tänkt de sista två måndarena (förutom att jag blir lite störd av kylan...) Frisk som en nötkärna har jag varit! Kanske beror det på de olika hälsokost-vitaminerna jag trattar i mig (speciellt de "med intressanta egenskaper" tror jag mycket på ;-) eller så är jag helt enkelt inne i en "friskperiod".

Det är tiden för att sätta mig vid datorn med rätt inspiration som saknas. Förr hade jag oftast tidiga helg-mornar eller vardagkvällar som min egen skapar-tid. Nu är det så lyxigt att våra tjejer sköter sig själva till framåt kl 8 på helgmornarna, så då snusar och sover jag tills dess - om jag inte har riktig sovmorgon o pappan utfordrar morgon-hungriga barn =)

På kvällarna (efter läggning av de tre yngsta) så försöker jag träffa trulig tonåring och make. Rätt trevligt det också.

Så de flesta blogginläggen blir kvar i mitt huvud, men jag kan ju informera er om att de är riktigt bra ;-) Och jag tror de gör viss nytta för mitt oftast osorterade huvud ;-)

Ha det gott alla! Vi möts när inspirationen och tiden faller på!

Om föredrag och ambitioner

2010-02-11T17:52:00.005+01:00

Tonåringen glatt: "Jag höll föredrag idag på Svenskan!"

Mamman: "Jaha, det visste jag inte!" (Här vet man inte mycket inte, om man inte draaar ur det ur tonåringen med våld.)

Tonåringen: "Jag fick toppbetyg på nästan allt!"

Mamman: "Vad kul! Hur då nästan allt?"

Tonåringen: "Jag pratade tydligt, det var intressant, jag tittade inte i pappret, ja, typ så! Han sa att jag skulle fått VG eller MVG!"

Mamman: "Skulle...?"

Tonåringen lätt besvärat: "Ja, om det inte varit för kort alltså - för när jag inte tittade i pappret nå´t så glömde jag ju hälften så det tog ju bara 1.47 när det skulle ta 2 1/2 min... Så nu blev jag underkänd och måste göra om det nästa vecka. Men ANNARS skulle det ha varit MVG!"

=)

Visst är det bra att man kan se det positiva i livet!

Bra också att mamman fann sig och berömde sonen och sa att det här ju var ett kanonbra genrep inför "om-föredraget" och en bra lärdom för framtida föredrag ;-)

Annars har vi en hel del diskussioner här hemma med samme son om det här med ambitioner.

Att man kanske inte ska sitta helnöjd för att man får ett G eller VG på ett prov som man inte tränat alls på ("Jag har ju räknat talen i skolan!").

På samma sätt som att man kan vara helnöjd över ett G man fått när man gjort sitt bästa och kämpat väl.

Jaa, inte är det lätt det här inte - man kan ju samtidigt tycka att det är väldigt skönt med en inställning som sonens, att inte stressa upp sig i onödan och glida fram på en räkmacka och om det blir lite friktion så är man inte så lessen över det.

Fast förälderns lott är väl att hålla ett vakande öga på den lille glidaren så att han inte alldeles surfar iväg åt fel håll - vilket håll som nu är det rätta?!

Recycling

2010-02-06T10:43:00.005+01:00

I det här huset finns det en massa damer utan tänder i munnen och en konstant brist på guldtior. (Ja, brist på kontanter överhuvudtaget, men just guldtiorna är ju en viktig ingrediens i tandfé-branschen.)

Då är det ju en himla tur att de små damerna är väldigt glömska och obrydda i små guldtior efter att glaset med förtjusning vittjats. En enda guldtia kan då nämligen trolla bort väldigt många små tänder i vattenglas. (Bara inte tänderna tappas exakt samtidigt, då blir det svårt - men då kan tandfén räddas av en snäll moster som kommer med en guldtiapengstinn plånbok ;-)

Det kan man kalla Recycling!

Räddarna i nöden...

2010-01-30T22:33:00.006+01:00

... en sån här smällkall vinter...

Många träningspass har räddats tack vare de här fiffiga inner-fingervantarna som sedan täckts av

dessa varma men ändå smidiga tumvantar.

Det var som om pappan i huset viste att det skulle bli en Vargavinter när han köpte Julklapp till frun. Superunderställ med vindtyg fram har varit en hit i vinter!

Vid riktigt kallt väder har den här västen varit perfekt att ha utanpå träningsoverallen.

Och så midvinterns viktigaste plagg - "hjälmluvan" som tas på under mössan. Inga förfrusna öron här inte, och lilla halsen är varm och go´.

Men nu är vi ganska less på kylan. Bottennoteringen hade vi igår, -28 grader. Idag "bara" -23. (Och nu på kvällen har det faktiskt krypit upp över -20 ett tag - det finns hopp om bättring!)

Det är rätt hopplöst att försöka Vasalopps-träna långpass i det här kalla vädret - vi vill ha -10 grader och sol!!

En Lång dags färd mot natt

2010-01-28T17:01:00.006+01:00

Jag säger bara en sak - vilken himlans tur att jag så ofta lyckas slingra mig ur de här endagars tjänsteresorna till sydligare nejder.

En dag som startar kl 4.10 slutar 1.30 känns som lite väl mastig. Speciellt som mitt huvudskäl för resan var en ca 20 min presentation jag skulle hålla.

Sån tur var lyckades jag skapa lite mervärden den här dagen. Förutom att jag träffade kända o okända trevliga människor och hörde en hel del intressanta föredrag så lyckades jag träffa en syster i ca 3 tim i Stocholm och äta en otroligt god Libanesisk middag =) ! UTAN barn!!

Kvällen innan var det STORM i Kiruna och jag hoppades in i det längsta att flyget skulle bli inställt... Men på morgonen var det lugnt som en filbunke och nema problema för "Foppa-flyg" att ta mig till Stockholm för vidare färd till Uppsala (ni vet väl att Foppa förbarmat sig över de stackars Kiruna-borna som helt plötsligt blev utan morgonflyg några dagar i veckan. Han startade helt enkelt upp ett flygbolag som kunde trafikera linjen Kiruna-Övik-Sthlm ;-) .

När jag skulle ta tåget från Uppsala till Stockholm var det fullkomlig kaos på stationen o inställda tåg (ni vet SNÖ-ovädret...). Jag kom till Stockholm till slut och även senare på kvällen ut till Arlanda.

Där var det inställningar och förseningar på varenda plan, såg det ut som på Avgångs-monitorn - rött, rött, rött.... Specielt Luleå verkade vara otursdrabbat - inställt, inställt.... UTOM min avgång 21.10 till Luleå-Kiruna =)

Tur som en tok hade jag. Vi kom i och för sig iväg en halvtimme försent minst (söder och snö innebär ett visst problem har märkt...) och blev kvar i Luleå en halvtimme för att trappan inte gick att få in :O , men hem kom jag även om det nästan var på småtimmarna.

Nu tror jag att jag ska boa in mig här hemma i Kiruna några månader till =)

Gala-kväll!

2010-01-24T08:54:00.006+01:00

För några veckor sedan övertalade jag mannen i huset att vi självklart skulle tacka JA till erbjudandet att få gå på Kiruna Galan (en gala som arrangeras för att inspirera, engagera och entusiasmera Kirunas näringsliv). Han var väl måttligt intreserad, men efter lite övertalning så gav han med sig (man måste ju bjuda till NÅGON gång, och lite Glitter och Glamour kan väl aldrig vara fel i den annars ganska oglamorösa (men dock trevliga) vardagen).

I fredags var det dax. Just då, när jag flängde mellan dagishämtning, present-inhandling på stan, bageri och Konsum-besök, kändes det INTE så lockande att på 1 timme svida om till galaklädsel och hänge sig till Glitter och Glamour... Speciellt inte när jag flängde in i vårt kök kl 16.30, bärandes på 1000 påsar/rygsäckar från dagis o affärer och ett par-tre fredagströtta barn i hasorna - och upptäcker att den ohängde mannen redan hunnit hem från jobbet och sitter och myser med ett glas rött... Hm, hade jag vetat det så hade fördelningen av ärenden-efter-jobbet fördelats lite annorlunda... Men fördelen var ju att jag hade en mycket Gala-peppad Partner med mig till Stadshuset =) (Och till mannens försvar kan ju sägas att han inte hade en aning om vad hans fru hade pressat in på att-göra-listan den här eftermiddagen. Istället kan man nog tycka att frun i huset ska bli bättre på, just det - att DELEGERA!!)

Vi kom på Fest till slut, precis kl 18.00 pip anlände vi till vårt vackra Stadshus för mingel, mat, tal, uppträdanden, prisutdelningar och mera mingel. Och en och annan drink.

KUL, var det! På scen hade vi ett lokalt band som Galaband, det var riktigt bra. I övrigt uppträdde en avdankad, bättre begagnad schlagersångare, några låtar tillsammans med en fantastiskt duktig Kirunatjej, se på det här! (Hon var med på Talang ifjol, och kom riktigt långt.) Jag kan väl tycka att vår lilla Kirunatjej var en klart starkare lysande stjärna än den forne schlagernissen.

En kvinnlig "Ståuppare" roade oss också, skoj, skoj!

Några kompisars företag fick Miljö och Energipris för deras fiffiga frysteknik som både kan bärga DC3:or och sanera oljeföroreningar - GRATTIS, Hurra, Hurra, Hurra, Hurra!!

Dans såklart - mest med min man som jag inte är dans-kompatibel med. (Fast vem det är som inte kan dansa råder det delade meningar om.)

Efter 1-snåret började vi planera hemfärden - men hamnade istället hos trevliga vänner på efterfest. Tevliga vänner med många sorters olika whisky som en del ville prova.

Kl 4.30 var vi i säng - och kl 9.40 rusade 10-åringen in i sovrummet i full skidmundering och frågade om hans skidor var vallade för SKIDORIENTERINGEN han ville åka kl 10...

På 20 minuter var jag ute i skidspåren för att stötta sonen i hans debut i sporten. Det kan man kalla rivstart ;-)

Framåt eftermiddagen var jag rätt mosig, så jag höll på att somna framför kaminen på kusinens 6-års kalas...

Nu efter en lååång natts sömn kan jag väl konstatera att det är SKOJ med gala - men man skulle nog inte palla varje helg.

Kvällsprat

2010-01-14T21:22:00.004+01:00

Småprat vid läggningen:

Lilla S: "Vad gjorde du först?"
Mamman: "Vad då gjorde?"
Lilla S: "Vad gjorde du FÖRST när du blev vuxen??"
Lilla E: "Hon åkte ju ut till den där affären ni vet - där man köper bilar!"
Mamman: "Nej, när jag blev vuxen tog jag tåget till Gävle och började jobba på en saftfabrik. Och köpte en cykel."
Lilla S: "Och sedan cyklade du ut i världen..."

Och så kan man ju sammanfatta inträdet i vuxenvärlden - en cykeltur ut i världen. Ibland känns det som att man är där ute och cyklar fortfarande ;-)

Lite orättvist kan man tycka...

2010-01-13T22:12:00.002+01:00

...när tvillingsyrran tappat TRE tänder och man själv inte tappat en endaste enda. Hela garnityren kvar.

Hon bär sitt ok med jämnmod, men ibland känns det nog lite tungt...

Speciellt vid de tillfällen då den tandlösa systern gastar:

"Hon säger att hon har en lös tand, men den är INTE ALLS LÖÖÖÖS, INNNNTTTE AAAALLLLS - och JAG har redan tappat TRRRREEEEEE tänder!!!!!"

Nu håller vi tummarna för att den något lösa tanden snart lossnar - annars är nog den tålmodiga flickans tålamod snart slut.

I mål och hemma!

2010-01-12T16:47:00.004+01:00

Då var detta galna upptåg med beröm genomfört!

Beviset har ni här! (En ledtråd om ni vill hitta ngn galen svensk är att leta kring 3.08 och 3.36...)

Tack, tack för alla hejarop och hållna tummar =) !

Både jag o den långe mannen klarade våra målsättningar med råge och vi har haft en riktigt mysig, rolig och peppande långhelg, även om den delvis var lite tröttande ;-)!

Jag har intentionen att komma med en längre rapport från vårt Tjeckiska Äventyr en annan gång!

Nu är vi strax redo!

2010-01-07T18:23:00.004+01:00

Japp, då är vi strax redo att försvara Sveriges färger...

... i Tjeckiens bergiga skidspår!

Nej, vi tror inte att vi är i landslaget, men vi har lärt oss av Norrmännen på Marcialonga att det minsta man ska ha är en flagga på mössan. Lite patriot måste man ju få vara, speciellt som svenskar är en riktig minoritet på Jizerská.

Annars så pågår packning och blandning av mystiskt vitt pulver i diverse påsar (hm... det låter nåt det, men det är faktiskt portionering av de närmaste dagarnas laddningsdryck, helt lagligt, jag lovar...).

Imorgon mitt på dagen hämtar morfar alla barnen för vidare transport till Abisko över helgen - och vi flyyyger mot Äventyret i Tjeckien!

Håll tummarna för oss på söndag fm! 50 km i bergiga spår, vilken semester ;-)!

Och jag är frisk =)

Bästa Ge-bort-Julklappen

2010-01-07T16:57:00.005+01:00

Den här julens bästa "Ge-Bort-Julklapp" blev som vanligt en foto-tavla på familjens sötaste 2/3-delar. (Mamman o Pappan må väl ha sina goda sidor, men sötast i familjen är de inte.)

För er som vet hur mamman och pappan till de här barnen ser ut kan jag hälsa att pappan är far till alla barnen, inte bara den vänstra drasuten - även om man skulle kunna tro det. Likaså är mamman mor till alla barnen - även den vänstra drasuten. (Drasut=yngre lång man.)

Tomten är dock inte far till någon av barnen, vad jag vet.

Magiskt i skidspåret

2010-01-03T23:01:00.005+01:00

Efter flera veckors kyla fick vi en ganska "varm" dag idag, bara -10 grader, ingen blåst och en sol som nog skulle ha visat sig under mitt träningspass om det bara inte legat moln i vägen.

Idag var det helt magiskt ute i skidspåret...

Efter att ha haft några dagar med småont i halsen mellan jul och nyår (surprise...) så har jag nu varit kurant ända sedan Nyårsafton, peppar, peppar. Idag körde jag sista längre passet innan långloppet om en vecka, och vilket pass det blev, hmmmm....

Nu ska jag bara köra något snabbare skidpass till i början av veckan och sedan vila och fokusera på att hålla mig frisk!

Annars fördrivs dagarna med diverse aktiviter med barnen, idag badhuset med de tre yngre förmågorna, skidåkning på TV (stackars Emil Jönsson!!) och lite småpysslande i huset. Inte helt fel med lediga dagar då man bara är hemma och njuter!

Så blev det ännu Ett Nytt År!

2010-01-01T14:37:00.003+01:00

Ett Gott Nytt År önskar jag er alla från ett vintrigt, snöigt Kiruna! (Undrar hur länge våra små knotiga björkar orka bära upp all snö?)

Nyår firades hemma i vårt insnöade hus tillsammans med trevligt sällskap. Vi körde vår numera traditionsenliga köttfondue - gott, mysigt och lagom pyssligt tyckte stora och små.

Storebror vandrade strax före tolvslaget iväg för att vaka in det nya året med några kompisar. De är vakna än, men sover säkert väldigt gott ikväll.

Småtjejer och Lillebror var vakna över tolvslaget - vilket märks allt för väl nu på vissa av dem...

Nu ser vi fram emot ljusare tider - solen skymtas nog vilken dag som helst.

Och visst är vår kvarglömda ampel en vacker vinterprydnad?

God Fortsättning på det alldelels Nya året, gott folk!

Messande

2010-01-01T14:12:00.003+01:00

Det har varit mycket SMS:ande under nyåret har jag förstått.

En Nyårsgäst hos oss hade full huggning med att ta emot och skicka Nyårshälsningar.

Det roligaste SMS:et som jag fick igår kväll löd:

"Ingen som messar dig heller?"

Avsändare: min man i soffan bredvid, hahaha! Ibland är han riktigt rolig - tycker jag ;-).

På önskelistan: En hemmaman

2009-12-31T10:46:00.006+01:00

Jag tror jag ska skaffa mig en hemmaman. Det är väldigt bekvämt.

Man behöver inte gå supertidigt till jobbet för att kunna sluta tidigt. Man behöver inte avsluta jobbdagen mtt i en mening för att rusa och hämta barn på Dagis. Man behöver inte planera matinköp, handla (eftersom vi oftast inte veckoplanerat som vi planerat...) och laga middag varje vardag.

Med en hemmaman går man upp lite lagom tidigt medan den lilla hemmamannen fortfarande får sova ut så han är glad och pigg hela hemmadagen. Man myser lite med de vakna hemmabarnen innan man i lugn och ro tar sig till jobbet. När man kommer hem har hemmamannen skött ruljansen hemma hela dagen, planerat och handlat till Nyårsmiddagen och lagat färdigt taco-middagen. Bara att slå sig ner vid middagsbordet och småprata lite med den lilla (stora) familjen såsom 1000-tals familjefädrer gjort i historien. (Det känns som att min hemmaman sköter sina sysslor ett snäpp bättre än den här frun brukar göra.)

Jag har föreslagit ett litet karriärbyte för mannen i huset men han verkar inte helt intresserad, även om han verkar rätt nöjd med de senaste lediga dagarna. Närmare ligger väl ett lite mindre karriärbyte som innebär att pappan och mamman återigen kan växla med hämtningarna så att det ibland är lilla pappan som får rusa hem mitt i en mening. Fast det bytet finns nog inte inom räckhåll det heller - så vi fortsätter med mammans tidiga mornar och smått hysteriska avslutningar på jobbdagen. Det går rätt bra ändå, får väl lära mig att avetablera mig i god tid från jobbet så att dagishämtningarna kan ske lugnt och sansat (kanske årets Nyårslöfte?!).

Men nog vore det skönt med en hemmaman.

Ibland överträffar man sig själv

2009-12-29T17:51:00.002+01:00

Alltså - tänk att något som man gått och haft lite små-ågren för i en MASSA år är så enkelt att fixa :-O

Jag fick ju någon slags röjnings-inspiration igår och tog mig an ena dragskåpet i köket. Det skåp där vi tryckt i alla möjliga och omöjliga grejer i en salig röra sedan vi gjorde om i köket - och det var kanske.... 2001?! Varenda gång man ska ha något ur skåpet har grejerna VÄLLT ut över en - och sedan har man bara tryckt in allt i skåpet igen och dragit igen skåpdörren... (Himla fiffigt skåp iallafall!)

Jag missade ju att fota INNAN röjnings-insatsen började, men här är projektet sådär lite halvvägs. OTROLIGT att alla dessa saker fått plats i skåpet...

Voilá!

Tänk vad lite fokuserad energi, farmors bär-plastbunkar och en tusch-penna kan åstadkomma ;-)

Så - nu väntar bara den högra halvan av dragskåpet (den som är fylld med papper, gamla mobiltelefoner, frön och diverse sladdar), garderoben i köket, källaren, garderoben i vårt rum, barnens skrivbordslådor,..... på att ny röjningsenergi ska mobiliseras.

Kanske... 2018?

Sköna Mellandagar o insikt om stundande långlopp

2009-12-28T10:15:00.004+01:00

Ännu en mysmorgon. Pappan jobbar idag, så han och Lilla S var uppe tidigt. Lilla E mös med mig ngn timme till. Nu har även bröderna tassat upp och sitter bredvid mig med sitt morgon-thé.

Vi njuter av lugnet och gör upp planerna för resten av dagen. Kanske ska jag röja ur ett kaos-köksskåp nu på fm (fick just ngn slags röjningsenergi, får se om den håller i sig)? En liten tur ner på stan efter lunch för att sätta sprätt på en julklappspeng - tjejerna har nu fått upp ögonen för smålego, så ngn liten legosak kanske inhandlas. Själv ska jag roa mig på apoteket.

Slogs just nu av insikten att det nu är mindre än 2 veckor kvar till vårt Tjeckiska långlopp... Träningen har gått lite si och så, ingen katastrof (dvs inga månadslånga förkylningar den sista månaden, bara några halsontdagar här o där ;-) men inte helt enligt plan heller.

Men, vad 17 - 5 mil är väl ingen konst - det är ju bara drygt halva Vasaloppet. Fast himla mkt backar är det ju förstås... men backar är ju min specialité så det går nog bra. Iallafall så bra att jag kommer runt, förhoppningsvis.

Om inte annat så ska det bli kul med en lång-weekend på tu man hand med mannen - man får se det så. Och vilken bra sight-seeing i Tjeckien! Iallafall i den del där loppet går, de 5 milen får jag lära känna riktigt bra...

Ha nu sköna Mellandagar! Själv ska jag göra ett mellanspel på jobbet tis-ons innan det blir ledigt igen.

Morgon

2009-12-26T09:55:00.003+01:00

Det har varit tjejernas morgon. Vissa av oss har mornat från kl 6 andra från kl 8. Herrarna i huset har snusat o sovit.

Det skulle ha varit en liten skidtävling idag för en del, men den blev inställd pga kylan.

Kylan, som har oss i sitt grepp, dag efter dag. Men nu känns -17 grader inte så kallt längre. Man vänjer sig och glädjs åt den vackra, kalla vintern som vi har utanför fönstret - som ett julkort.

Inne myser vi nu med tända ljus, nötknäckande, kaffedrickande och lek medan vi väntar på att resten av huset ska vakna.

Sedan väntar uteaktivitet och ikväll middag med vänner/systrar/kusiner/svågrar.

Ha en fortsatt skön julhelg!

En Riktigt God Jul önskar jag er Alla!

2009-12-24T00:03:00.007+01:00

Så kom julledigheten till slut. Efter en tuff jobb-december är det nu dagen före Dopparedagen (nej, hoppsan - det ÄR Dopparedagen!).

Jag hade i år tänkt (åter)införa Dopp i Grytan på julbordet, och skulle visa vissa skeptiska familjemedlemmar hur gott det kan vara med doppet. Sagt o gjort, ingen färdigkokt skinka, utan kokat har vi gjort i många timmar idag för att bla producera det viktiga SKINKSPADET. Sedan instruerade jag grabbarna vad de skulle göra när skinkan var färdigkokt, eftersom jag var på språng.

Så de gjorde som mamma sagt - HÄLLDE UT ALLT SKINKSPAD när termometern pep...

Så nu har vi köpt Hugossons Skinkspad o ska doppa i imorgon ;-)

Knäcken blev utan mandel och julklappshögen under granen är större än någonsin känns det som trots ambitionen att hålla nere nivån. Granen är grann, fin och kreativt pyntad av husets juniorer med mestadels husets juniorers egenhändigt ihoppysslade julprydnader (alla människor med känsla för stilrenhet bör kanske blunda nu, eller åtminstone kisa lite.. ;-).

Men Julfriden har lagt sig över vårt Kråkslott, Hustomten Klimpen ska strax lägga små morgonpaket i barnens rum och mor o far i huset ska snart gå och sova!

Ha en Skön Julhelg var ni än befinner er!

Ibland går inget som på räls

2009-12-10T18:10:00.007+01:00

Undrar hur det kommer sig att vissa dagar blir så där fullkomligt kaotiska medan det andra dagar knappt uppstår något oväntat (iallafall inte mer oväntat än vanligt)?

Det började egentligen redan igårkväll när jag suckande meddelade pappan att jag planerade att vara JÄTTETIDIGT på jobbet idag eftersom jag ännu inte hade förberett ett möte jag skulle ha kl 8.

Men det visade sig att han skulle till Stockholm med fakirplanet (avgång 5.50), så där sprack den planen eftersom jag då fick uppdraget att lämna på Dagis. (Och - Jo , han hade informerat om det tidigare, men vissa saker förtränger man tydligen.)

Jag ska inte trötta ut er med detaljer - men det blev en lång kväll igår och idag har inte något gått som på räls. Snarare upprepade urspårningar hela dagen.

Kvällen har haft ett mer trevligt inslag - Valthornskonsert med Lillebror på scenen. Bra avslutning på en rätt kass dag.

Nu är jag så trött att ögonen går i kors - Go´natt!

Julstressad?

2009-12-07T17:30:00.008+01:00

En del tycker att det är de som börjar köpa julklappar/julbaka/fixa julprydnader redan i oktober som julstressar.

Medan andra tycker att det är de som väntar med att köpa alla julklappar/julbaka/julpynta sista veckan som julstressar.

Här försöker vi sätta vår egen ribba och njuta av julmånaden (lyckas ganska bra, men kanske inte fullt ut hela tiden ;-).

Men faktiskt tycker jag att december är en mkt lugnare månad än tex maj-juni.

Och TÄNK vad bra det är med Nät-handel =) I lugn o ro hemma kan man fylla tomtesäcken med diverse nyttiga o onyttiga små ting. (Har just hittat en lämplig klapp åt en liten Valthorns-spelare i en musik-webb-butik. För några musik-affärer finns det ju inte i vår lilla stad.)

December-mys önskar jag er alla!

Juligt som aldrig förr (vid den här tiden)

2009-11-30T21:27:00.004+01:00

I vanliga fall är vi inte så snabba med julpyntandet i det här huset. Någon stjärna och adventsstake till första advent - sedan brukar det nog vara ganska stiltje till dagarna före jul.

Nu blåser det andra vindar i kråkslottet - Svinto Sisters ryter till!

"Vad FUUUSKIGT det är - ALLA andra har JÄTTEMYCKET julpynt i sina HUUUUS!!!" vrålade en av Vrålaporna när vi traskade hem från affären i lördags och hon såg hur det såg ut i "alla" fönster. Vi hade satt upp en julstjärna i deras fönster på fredagkväll - sedan sa jag att vi kunde ta fram mer senare.

Senare - det blev lördag-em.

Så nu har vi:

Stjärnor i köksfönstren, vardagsrummet, Svinto Sisters rum, Övre vardagsrummet och pojkarnas rum.

Julblommor i tre fönster (åsså en liten Smurfa ser jag ;-)

Adventsljusstake OCH röd julduk på köksbordet.

Det är inte klokt vad Juligt det blivit, t.o.m Vrålaporna är nöjda. "TACK snälla mamma!" belönade de mig med efteråt. (Inte mycket krävs för att tillfredställa pyntsvältande barn.)

Så jag var rätt nöjd och jul-lugn idag så här inför 1:a december. Jag och Lillebror hade t.o.m varit förutseende och köpt TV-adventskalendern flera veckor i förväg (vis av erfarenhet när vi blivit utan..)

Men när jag hämtade tjejerna idag på Dagis så togs jag bryskt ner på jorden.

Där höll nämligen en av damerna på att berätta för en av personalen att "Imorgon så är det 1:a december och då har Klimpen (vår hustomte) satt en tygkalender på en krok i köket och på varje siffra hänger ett paket och sedan har han också en säck som han gömmer varje dag med ett paket till den som inte fått ta paket från almanackan, för det får ju inte bli orättvist så då turas vi om!!"

Oooops!

DEN har vi (jag menar Klimpen) GLÖMT!!

Men fiffiga mamma och fiffiga Lillebror har nu lite raskt fxat ihop lite paket till Klimpen (att han aldrig kan komma ihåg detta i tid!! ;-)

Iallafall paket till dag 1, 2, 3, 5, 10, 16 och 21...

Jag gillar ju återanvändning och har grav fobi för alla små (o stora) saker som väller in i huset - så de små paketen innehåller bara saker som redan fanns här i kråkslottet:

-2 st små plastdjur som de säkert glömt att de sett förut
-4 x 2 st 10-kronor
-2 st vackra vita stenar
-2 st smyckesstenar

Nu gäller det bara att hitta 2 x 17 st till fiffiga saker som små prinsesor (alias Vrålapor alias Svinto Sister) tycker om.

Lillebror har redan en bra förklaring om frågan varför det är så tomt på de resterande 17 dagarna dyker upp: Klimpen trodde inte de skulle kunna hålla sig från att öppna alla paket om hela almanackan vore smällfylld med dem.

Såklart!

Magiskt

2009-11-29T21:43:00.004+01:00

Just nu vill jag inte vara någon annanstans än i Kiruna - för det kan nästan inte bli bättre än så här i november - eller hur?!

(Och så får man allid höra hur mörkt vi har häruppe på vintern, ha!)

Annars så har min halsfluss avlösts med magsjuka här i huset, 3 av 6 har legat däckade, som i en magsjukestafett.

Vilken tur då att vissa av oss idag kunde ut och få njuta i den magiska, kalla vintern =)

Kreativ kväll

2009-11-27T23:40:00.004+01:00

Igår kom - äntligen - "vår" arkitekt hit.

Ja, vi ska bygga ut för att kanske möjliggöra för en lite enklare (och njutfullare = bastu) tillvaro. Eftersom vi bor i ett lite speciellt kråkslott så har vi tänkt att det nog är värt att få lite tips på vägen av någon som kan det här med tillbyggnader på gamla hus.

Vi hade tänkt oss på ett sätt - men vår nye kompis hade funderat ut ett helt annat sätt.

Jag hade trott att han skulle komma hit, titta och fota lite, prata med oss en stund - och sedan fara hem och skissa.

Han kom hit vid kl 18.30, vi tittade och fotade lite - och så kavlade han upp ärmarna och började jobba.

Vi diskuterade, skissade (ja han alltså), funderade, skissade mer, räknade, mätte, snackade skit och diverse annat intressant, drack kaffe, vände och vred, skissade lite mer - och klockan 22.45 var vi klara!

Den roligaste kvällen på länge! (Ja, jag som legat däckad 2 dagar tycker i och för sig att det mesta är roligare än att vara sjuk, men det här var något extra.)

Otroligt intressant att se hur en arkitekt jobbar (ja, iallafall han).

Bara det att använda skisspapper, inga datorer. Suddar gör man inte lärde jag mig. Man ritar helt enkelt om, det är så man får känslan för huset.

Nu sitter vi här med alla skisserna, med planlösningar och vyer från husets alla håll, och ska fundera ett tag om vi gillar idén. Och just nu känns den klockren - inte som vi tänkt, men Bättre!

Vi ser redan framför oss alla njutfulla stunder vi ska ha i våra nya rum =) (Jo, det kan vara njutfullt att få vårda sin tvätt i en riktig tvättstuga, eller att ha PLATS för alla kläder (o barn) i en rymlig hall. För att inte tala om bastun - och.. aaaahh...)

Fast det kvarstår ju förstås ett visst arbete innan vi är där. Glömde det. Vilket år ska vi sikta på nu då - 2020?

Vårdcentralen i influensatider

2009-11-25T12:51:00.003+01:00

I vanliga fall brukar det vara hopplöst att:

-inom rimlig tid få ngn att ringa upp en från Vårdcentralen
-få en läkartid
-komma fram till betalningskassan på VC utan att måsta köa oändlig tid vilket innebär att man kanske missar läkartiden
-lyckas komma in till provtagningslabbet

Idag, så här i influensa-vaccineringstider, var det helt tvärtom!?

Efter en kvart ringde de tillbaka från Vårdcentralen.
Jag fick en läkartid 20 min senare.
Ingen väntetid i kassan.
Knappt någon i väntrummet.
Fri lejd tillprovtagningen.
Ingen kö på apoteket.

Fast det var massor av bilar på parkeringen och folk överallt inne på sjukhuset (utom där jag var).

Jag har några teorier.

Jag tror att eftersom det nu är vaccineringar på gång så är det där alla människor är (var det nu är, inte på min vårdcentral iallafall). De som i vanliga fall har som huvudsysselsättning att vara på Vårdcentralen fokuserar nu på att få sitt vaccin istället.

Eller så är helt enkelt alla människor hemma i influensa.

Eller så vågar de människor som har klippkort på Vårdcentralen sig inte dit eftersom de kan smittas av svininfluensan.

Jag har iallafall halsfluss och har nu fått penicillin. På något sätt känns det bra att det var något som man kan få medicin för - då kanske det börjar vända (även om jag inte egentligen är ngn vän av penicillin). För annars så brukar de bara konstarera att mitt halsonda är virus - och hem o vila.

Nu var det hem och vila - OCH ta medicin!

Ynklig

2009-11-24T22:33:00.002+01:00

Jag har åkt på en rejäl förkylning nu. En hals så svullen att det knappt går att få något varken upp eller ner och feber.

Eftersom jag känner mig dödssjuk när tempen stigen över 37,5 så innebär mina nu 38 grader att jag är riktigt ynklig.

Storebror kom förkylningshängig hem från skolan mitt på dagen idag, så då la vi oss i varsin soffa och tittade på Seinfelt. Då var det inte riktigt lika synd om oss.

I morse så var jag helt inställd på att sova på fm och sedan ta mig till ett möte på em. Tur (för både mig själv och mina medmänniskor) att jag kom på bättre tankar.

Livet därute verkar fungera alldeles ypperligt utan mig. Tänka sig.

Linjär ekvation

2009-11-21T21:04:00.004+01:00

Höjden på röran på köksbänken är direkt proportionell med de senaste veckornas körighet.

Det har varit lite körigt på sista tiden.

(Hittar ni något intressant i röran så är det bara att komma hit och hämta. Fast inte våra Garminklockor, i övrigt är allt till skänks.)

Tredje gången gillt

2009-11-20T22:36:00.003+01:00

Till slut blev det av. Liten tjej höll sig frisk och det blev tredje gången gillt. (Även om hon nös 2 ggr mellan patientmottagningen och öron mottagningen den där morgonen då operationen skulle gå av stapeln...)

Det har varit en körig vecka, både för mig och pappan - och mitt i denna vecka tryckte vi in en halsmandelsoperation. Men just så är livet - och vi anpassade oss till det viktiga i livet.

Efter att doktorn besiktat den lilla flickan och gett klartecken för operation blev det ombyte till sjukhusnattlinne och smärtstillande och lugnande mediciner. Dem gillade hon inte! (Men drack lydigt upp ändå.)

Efter sängtransport till operationsavdelningen sövdes den lilla damen, sen fick jag gå ut.

Ut och vänta i sjukhusfiket.

En halsmandelsoperation är en enkel rutinoperation.

Jag är en cool mamma (tror jag).

Ändå var den en lite jobbig timme där i sjukhusfiket.

Att se på när små barn sövs med narkos är inte roligt.

Små sövda barn på en operationsbrits ser så ynkliga och sårbara ut...

En timme är en lång tid när man väntar på ett telefonsamtal.

Jag tänkte då på alla som suttit så här och väntat medan deras barn opererats/vårdats för något stort och svårt. Jag som var lite illa till mods av en liten halsmandelsoperation.

Och återigen insåg jag att man ska glädjas i nuet. Och att jag är väldigt lyckligt lottad.

Och allt gick bra. Efter en dryg timme ringdes jag in till uppvaket, och den lilla flickan låg och sov så fint. Med slangar och syrgasmask fick hon sova klart, vaknade lugnt och fint och fick en isglass =)

Dagen tillbringades sedan på barnmottagningen med filmer och böcker och vid middagstid fick vi gå "hem" till patienthotellet. Den som vanligt inte alltid så välplanerade mamman insåg då att sjukhusrestaurangen stängt sedan länge och middagslåda skulle beställts före kl 14 - men en snäll farbror i receptionen på hotellet fixade några frysta matlådor till oss. För flickan var ju hungrig som en VARG!!

Nyss halsopererad flicka åt sedan 4 oxhjärpar :-O (Hur det gick till förstår jag inte, men är man hungrig så är man.)

Sedan blev det TV i hotellsängen och en natts sömn innan vi med taxi och tåg tog oss hem igen.

Hem till den arga tvillingsystern, som inte fått följa med på Äventyr med Mamma! Orättvist! Men sedan hon blivit mutad med en Prinsessan Lillifee-tidning och ett pyssel från syrran så vände humöret.

Nu är det helg (igen) och det känns ganska så skönt.

Skidtur

2009-11-14T17:49:00.004+01:00

Idag var det skidpremiär på de riktiga skidspåren för tjejerna.

Det var mindre "Jag vill vara FÖÖÖREEE!!!" än i fjol och mindre trillerill i backarna, både uppför och utför.

Fast trill var det förstås, det hör ju till.

Och lite sura miner över att de flesta nerförs-backarna var för korta och för plana. Branta o långa ska de vara.

Så de kanske brås på backälskaren mamma?