Har varit hel slut i hela mig idag. Lillebror har varit hemma från skolan även idag. FSS. För Säkerhets Skull. Jag på jobbet, men gjorde inte många knop. Ringde hem på förmiddagen för att kolla läget. Inget svar på någon telefon. Coola jag helt o-cool. Åkte hem med hemska syner framför ögonen. Och hemma satt sonen på övervåningen och gjorde NO-läxa i godan ro :)
Vi som var friska orkade inte gå på någon träning ikväll, vi åt glass istället.
Jag tror vårt äventyr tärt mer på mig än på huvudpersonen. Och jag tycker att jag är smått löjlig eftersom det inte hände något - det bara KUNDE ha blivit dramatiskt. Men man styr inte över sina känslor. "Berätta-vad-som-hänt-för-alla-terapi" är tydligen mitt sätt att hantera det. Alla sätt är väl bra, utom de dåliga...
Men det bästa av allt idag, vår bleknosiga grabb har fått tillbaka sin humor - och jag blir bara så lycklig och tycker att han är roligast o charmigast i världen :)
(Och visst märker ni att bloggen återuppstått i mitt behov av att få ur mig, så slipper jag tjata sönder min omgivning :))
4 kommentarer:
Du, jag bara njuter av att läsa din återuppståndna blogg, också tack vare dina helt underbara foton som man får njuta av!
Tack Åsa! Känner att jag saknat skrivandet! Kanske blir det en fortsättning utan att jag behöver triggas av ambulansflyg :)
Åh förstår din känsla. Kram./ jecca
Förstår också din känsla och att prata prata och åter prata. Få känslorna ur systemet... hjärtans välkommen tillbaka Kram
Skicka en kommentar