Här är iallafall Hattparaden, eller om det nu var en Båtflotta.
Hur som helst börjar Pysselpappren att tryta, dax att köpa fler - fast vi håller oss nog borta från den dyra Pysselaffären.
lördag, april 24, 2010
Kvällens pyssel
Temat för kvällens pysselinsats var..... hattar! Eller var det båtar?
Här är iallafall Hattparaden, eller om det nu var en Båtflotta.
Hur som helst börjar Pysselpappren att tryta, dax att köpa fler - fast vi håller oss nog borta från den dyra Pysselaffären.
Här är iallafall Hattparaden, eller om det nu var en Båtflotta.
Hur som helst börjar Pysselpappren att tryta, dax att köpa fler - fast vi håller oss nog borta från den dyra Pysselaffären.
fredag, april 23, 2010
Tid över
Häromdagen frågade fina svågern som har frun på vift om han inte kunde få låna 3 av våra 4 barn kvällen/natten mot lördag så att jag och min andra hälft kunde få lite egen tid utan småttingar och drälliga 10-åringar.
Så ikväll har svågern haft 6 barn mellan 6 och 10 år hemma hos sig medan jag, min man och vår äldste son gått på restaurang och sedan tittat på film hemma =)
Vilken lugn kväll det har varit och vad mycket tid som blev
över :-O
Om vår äldste son varit vår enda juvel skulle vi om ca 5 år haft oändligt med tid för oss själva. Nu har vi ju lyckats förskjuta den tidpunkten med ca 8 år pga diverse småsyskon, men vad märkligt det kommer att kännas!
Fast jag tror att man fyller tiden utifrån hur mycket tid man har. Sedan kanske man tillåter sig sjäv att bara vara mer än man gör nu. Inte för att man inte tillåter sig själv det nu, utan för att den tiden fylls med andras behov än sina egna.
Nu njuter jag av lugnet samtidigt som jag saknar att jag inte kan gå in och snusa på de små innan jag ska sova.... Får göra det ordentligt imorgon istället.
Uppdatering: Svågern fick en tuff natt - en av hans telningar fick kräksjukan som höll honom o sjuklingen vakna till kl 5, kl 6 vaknade mina minsta juveler.... Så det kan gå - det känns som att han har en innestående...
Så ikväll har svågern haft 6 barn mellan 6 och 10 år hemma hos sig medan jag, min man och vår äldste son gått på restaurang och sedan tittat på film hemma =)
Vilken lugn kväll det har varit och vad mycket tid som blev
över :-O
Om vår äldste son varit vår enda juvel skulle vi om ca 5 år haft oändligt med tid för oss själva. Nu har vi ju lyckats förskjuta den tidpunkten med ca 8 år pga diverse småsyskon, men vad märkligt det kommer att kännas!
Fast jag tror att man fyller tiden utifrån hur mycket tid man har. Sedan kanske man tillåter sig sjäv att bara vara mer än man gör nu. Inte för att man inte tillåter sig själv det nu, utan för att den tiden fylls med andras behov än sina egna.
Nu njuter jag av lugnet samtidigt som jag saknar att jag inte kan gå in och snusa på de små innan jag ska sova.... Får göra det ordentligt imorgon istället.
Uppdatering: Svågern fick en tuff natt - en av hans telningar fick kräksjukan som höll honom o sjuklingen vakna till kl 5, kl 6 vaknade mina minsta juveler.... Så det kan gå - det känns som att han har en innestående...
Färskvara
Träning är färskvara har jag hört någon gång. Jag kan nu intyga att det är sannt.
Från att ha kännt mig som en ganska vältränad dam i sina bästa
år ;-) den 7 mars så känner jag mig nu som en medelålders otränad madamm utan lungkapacitet och utan muskler.
Sedan 7 mars har jag tränat 2 (två) gånger. En fredag för att känna efter om jag verkligen var frisk nog att åka skidor i någolunda tempo efter drygt 2 veckors förkylning. En lördag (dagen efter) då jag åkte en 2,5 km lång skidtävling i motionsklass. Sedan blev jag sjuk - igen.
Den där skidtävlingen känns ju (såhär ytterligare ca 4 sjukveckor senare) som ganska onödig. Det var ju inte direkt så att det var speciellt många som skulle märkt om jag inte kom till start. Inte som Anna Haag på OS direkt. Fast å andra sidan så tycker jag ju själv att det är så kul så det kändes väl viktigt just då. Och jag kände mig ju frisk.
Nu har jag ätit penicillin i 9 dagar och idag är första dagen som jag inte behövt ta en värktablett efter lunch pga bultande bihålor. Det får väl ses som ett steg i rätt riktning. Det finns ju hopp om att jag kan börja träna innan sommarsäsongen är över =)
Idag vågade jag mig på att cykla till jobbet, jag har inte riktigt varit i form för det senaste månaden. Helt slut blev jag. Det var då jag insåg att träning är färskvara.
Jag vet ju också att med en bra grund så tränar man upp sig ganska fort, och det är ju en tröst. Nu gäller det bara att vara klok när jag väl är helt kurant. Det är jag väl i och för sig inte känd för att vara alla gånger.
Från att ha kännt mig som en ganska vältränad dam i sina bästa
år ;-) den 7 mars så känner jag mig nu som en medelålders otränad madamm utan lungkapacitet och utan muskler.
Sedan 7 mars har jag tränat 2 (två) gånger. En fredag för att känna efter om jag verkligen var frisk nog att åka skidor i någolunda tempo efter drygt 2 veckors förkylning. En lördag (dagen efter) då jag åkte en 2,5 km lång skidtävling i motionsklass. Sedan blev jag sjuk - igen.
Den där skidtävlingen känns ju (såhär ytterligare ca 4 sjukveckor senare) som ganska onödig. Det var ju inte direkt så att det var speciellt många som skulle märkt om jag inte kom till start. Inte som Anna Haag på OS direkt. Fast å andra sidan så tycker jag ju själv att det är så kul så det kändes väl viktigt just då. Och jag kände mig ju frisk.
Nu har jag ätit penicillin i 9 dagar och idag är första dagen som jag inte behövt ta en värktablett efter lunch pga bultande bihålor. Det får väl ses som ett steg i rätt riktning. Det finns ju hopp om att jag kan börja träna innan sommarsäsongen är över =)
Idag vågade jag mig på att cykla till jobbet, jag har inte riktigt varit i form för det senaste månaden. Helt slut blev jag. Det var då jag insåg att träning är färskvara.
Jag vet ju också att med en bra grund så tränar man upp sig ganska fort, och det är ju en tröst. Nu gäller det bara att vara klok när jag väl är helt kurant. Det är jag väl i och för sig inte känd för att vara alla gånger.
onsdag, april 21, 2010
I nuet - och Livets Hårda Skola
Jag försöker leva efter mina nya ledord "Nu är Nu och Sedan är Sedan", iallafall här hemma. Det går faktiskt ganska bra - jag har inte sagt "det gör vi sedan" en enda gång de sista dagarna tror jag.
Jag satt och pusslade med tjejerna i flera timmar igår efter middagen - vi glömde tid och rum så läggdax glömde vi också bort. (Eller jag sa nog faktiskt att "vi går och lägger er se´n..." ;-)
Vi har gått ner på stan och köpt nya gympadojjor - nå´t jag många gånger sagt att "vi gör det en annan dag...".
Jag har suttit och pratat länge med ett lesset barn före middagen idag, så vi fick hitta på någon annan middag än planerat eftersom vi glömde bort tiden.
Det känns bra att landa i nuet - men jag tror att "Nu"-tänket måste nötas och övas in hos en som fått lite för lätt att säga Sedan - så jag jobbar hårt på det NU.
Sedan tänker jag att det inte är lätt att vara barn. Man ska passa in och vara rätt, inte sticka ut och inte reta upp. Alla ska vi ta oss igenom Livets Hårda Skola. Som förälder måste man vara lyhörd och förstå när något gått över gränsen och man ska gripa in, och när barnet måste lösa problemen på egen hand - när det jobbiga är inom ramarna för vad som kan förväntas för ett barn i dagens skola. För lite ska man väl tåla? Eller ska man behöva det? Vuxna på jobbet behöver inte stå ut med det som är vardagsmat för många barn i skolan.
Nej, NU ska jag dricka upp mitt té (varför blir det alltid en kall slatt kvar?), gå och snusa på mina barn och krypa ner under täcket!
God Natt!
Jag satt och pusslade med tjejerna i flera timmar igår efter middagen - vi glömde tid och rum så läggdax glömde vi också bort. (Eller jag sa nog faktiskt att "vi går och lägger er se´n..." ;-)
Vi har gått ner på stan och köpt nya gympadojjor - nå´t jag många gånger sagt att "vi gör det en annan dag...".
Jag har suttit och pratat länge med ett lesset barn före middagen idag, så vi fick hitta på någon annan middag än planerat eftersom vi glömde bort tiden.
Det känns bra att landa i nuet - men jag tror att "Nu"-tänket måste nötas och övas in hos en som fått lite för lätt att säga Sedan - så jag jobbar hårt på det NU.
Sedan tänker jag att det inte är lätt att vara barn. Man ska passa in och vara rätt, inte sticka ut och inte reta upp. Alla ska vi ta oss igenom Livets Hårda Skola. Som förälder måste man vara lyhörd och förstå när något gått över gränsen och man ska gripa in, och när barnet måste lösa problemen på egen hand - när det jobbiga är inom ramarna för vad som kan förväntas för ett barn i dagens skola. För lite ska man väl tåla? Eller ska man behöva det? Vuxna på jobbet behöver inte stå ut med det som är vardagsmat för många barn i skolan.
Nej, NU ska jag dricka upp mitt té (varför blir det alltid en kall slatt kvar?), gå och snusa på mina barn och krypa ner under täcket!
God Natt!
lördag, april 17, 2010
Krafter
Vilka OTROLIGA kraftet det finns i naturen, och vad sårbara vi har sett till att vara, vi människor.
En vulkan får utbrott långt bort och flygtrafiken lamslås. En massa människor befinner sig just nu på fel plats och kan inte komma hem.
Jag funderar över vad det här kan innebära om vulkanen behagar spruta lava länge - veckor, månader, år? Hur kommer vi att påverkas?
Det stora problemet jag kan se är transport av donationsorgan och akuta sjuktransporter.
Annars så tycker jag att detta är lite spännande. Vi måste ändra våra resvanor både på jobbet och privat, vi kan inte förvänta oss att få tillgång till alla varor som idag går med fraktflyg (vad nu det är - det mesta kanske går på bil, tåg, båt?), vi kan inte åka på Charter med flyg.
Vi insåg igår att vår planerade Turkietresa i mitten av maj nog är i farozonen - men det känns konstigt nog inte så jobbigt. Det känns som ett ganska litet problem i det stora hela (jmf sjuktranpsorter). Till och med barnen, som sett så fram emot att för en gångs skull få åka på charter (annars så är det ju det egna resebolaget "AP-resor" som arrangerar resorna med flygstolar och eget hyrda lägenheter) verkar ta det med ro. Är det vulkanutbrott så är det! (Det bästa scenariot är ju att vi kommer iväg och sedan inte kommer hem när vi ska ;-) - förlängd semester känns ju inte så jobbigt, iallafall inte när hela familjen är med.... säger jag nu...)
Jag tror att det här vulkanutbrottet faktiskt för något gott med sig - vi börjar fundera över vår livsstil och blir bättre på distans-kommunikation. Det kanske blir ett steg i rätt riktning vad gäller vår miljö här på Jorden?
---
Annars har det varit en händelserik dag med skidtävling, begravning och jätteonda bihålor.
Begravningen var sorglig (jag gråter alltid oavsett hur nära jag stod huvudpersonen), jättefin och varm! Jag tar med mig en massa saker - men talet som poängterade vikten att leva i nuet och inte se´n berörde mkt (spec som jag vet att jag ofta säger till mina barn att det gör vi se´n, jag kommer se´n...)
Nu är Nu och Sedan är Sedan!
Nu Wild-Kids!
En vulkan får utbrott långt bort och flygtrafiken lamslås. En massa människor befinner sig just nu på fel plats och kan inte komma hem.
Jag funderar över vad det här kan innebära om vulkanen behagar spruta lava länge - veckor, månader, år? Hur kommer vi att påverkas?
Det stora problemet jag kan se är transport av donationsorgan och akuta sjuktransporter.
Annars så tycker jag att detta är lite spännande. Vi måste ändra våra resvanor både på jobbet och privat, vi kan inte förvänta oss att få tillgång till alla varor som idag går med fraktflyg (vad nu det är - det mesta kanske går på bil, tåg, båt?), vi kan inte åka på Charter med flyg.
Vi insåg igår att vår planerade Turkietresa i mitten av maj nog är i farozonen - men det känns konstigt nog inte så jobbigt. Det känns som ett ganska litet problem i det stora hela (jmf sjuktranpsorter). Till och med barnen, som sett så fram emot att för en gångs skull få åka på charter (annars så är det ju det egna resebolaget "AP-resor" som arrangerar resorna med flygstolar och eget hyrda lägenheter) verkar ta det med ro. Är det vulkanutbrott så är det! (Det bästa scenariot är ju att vi kommer iväg och sedan inte kommer hem när vi ska ;-) - förlängd semester känns ju inte så jobbigt, iallafall inte när hela familjen är med.... säger jag nu...)
Jag tror att det här vulkanutbrottet faktiskt för något gott med sig - vi börjar fundera över vår livsstil och blir bättre på distans-kommunikation. Det kanske blir ett steg i rätt riktning vad gäller vår miljö här på Jorden?
---
Annars har det varit en händelserik dag med skidtävling, begravning och jätteonda bihålor.
Begravningen var sorglig (jag gråter alltid oavsett hur nära jag stod huvudpersonen), jättefin och varm! Jag tar med mig en massa saker - men talet som poängterade vikten att leva i nuet och inte se´n berörde mkt (spec som jag vet att jag ofta säger till mina barn att det gör vi se´n, jag kommer se´n...)
Nu är Nu och Sedan är Sedan!
Nu Wild-Kids!
torsdag, april 15, 2010
Outfit
Ja, det är inte Dagens Outfit utan förrgårdagens Outfit.
Vi var på Stora Mataffären och handlade och passade på att besöka nyöppnade klädaffären intill.
Tanken var att kanske hitta några kläder som passar små damer när vi ska åka på vår planerade tripp till Solen i mitten av maj. Som t-shirts, korta tights/shorts och praktiska kjolar/klänningar som tål lek, bus och smuts.
Hm, det blev inte riktigt som jag tänkt mig. Ut ur affären går vi istället med 2 st finklänningar som tydligen ska användas på färskaste lill-kusinens dop i juli. På mataffären hittade vi även snygga vita skor på extrapris.
Ja, vad säger man?
Jo, att det tydligen går att överatala den här mamman ganska snabbt att det man behöver mest av allt just nu är en festlig klänning att ha på ett dop som ligger 3 månader bort.
Och att damerna utvecklat en helt annan känsla för kläder än mamman. Och det är nog inte så dumt. Snygga blev de iallafall - frågan är ju bara hur vit den vita klänningen kommer att vara i juli?
Annars då? Jo, här har nu det förkylningsvirus som Vårdcentralen övertalade mig om att jag hade i måndags utvecklat sig till rejäl bihåleinflammation - så här knapras nu penicillin och hoppas att det äntligen ska bli en frisk Pia.
Sen fascineras vi över Vulkan-Askan som omkullkastar hela infrastrukturen - Vilka Naturkrafter!
Vi var på Stora Mataffären och handlade och passade på att besöka nyöppnade klädaffären intill.
Tanken var att kanske hitta några kläder som passar små damer när vi ska åka på vår planerade tripp till Solen i mitten av maj. Som t-shirts, korta tights/shorts och praktiska kjolar/klänningar som tål lek, bus och smuts.
Hm, det blev inte riktigt som jag tänkt mig. Ut ur affären går vi istället med 2 st finklänningar som tydligen ska användas på färskaste lill-kusinens dop i juli. På mataffären hittade vi även snygga vita skor på extrapris.
Ja, vad säger man?
Jo, att det tydligen går att överatala den här mamman ganska snabbt att det man behöver mest av allt just nu är en festlig klänning att ha på ett dop som ligger 3 månader bort.
Och att damerna utvecklat en helt annan känsla för kläder än mamman. Och det är nog inte så dumt. Snygga blev de iallafall - frågan är ju bara hur vit den vita klänningen kommer att vara i juli?
Annars då? Jo, här har nu det förkylningsvirus som Vårdcentralen övertalade mig om att jag hade i måndags utvecklat sig till rejäl bihåleinflammation - så här knapras nu penicillin och hoppas att det äntligen ska bli en frisk Pia.
Sen fascineras vi över Vulkan-Askan som omkullkastar hela infrastrukturen - Vilka Naturkrafter!
söndag, april 11, 2010
Rörigt aprilhus
Det känns inte helt bra när det luktar apa ur avloppet i köket och dessutom rinner undan lite för sakta. Propplösare och rensband hjälper inte, så nu låssas vi bara som ingenting och hoppas att det går över.
Det ligger ett lager damm över hela huset (och det syns så VÄL nu?!), men inget slår brorsornas rum - så där är det helrumssanering idag. MED mamma - till brödernas förfäran. (Det innebär ju att det inte går att fösa in saker under sängen, dammsuga runtomkring och gömma kläderna under överkastet.)
Tjejernas rum går nästan inte att komma in i. Vi skyller på Flygplanet som landat där. Hade det funnits en dörr hade vi stängt den och låssats som att det regnar, men det finns det ju inte så vi bara visslar och tittar åt ett annat håll när vi går förbi Busornas rum.
Hallen i april är ÖKEN. Liten hall, vinterkläder, vinterskor, skidkläder, skidpjäxor. OCH vårkläder, vårskor, stövlar, galonisar och galonvantar. Och GRUS. Bara att ignorera, lyfta på fötterna för att undvika platt fall och längta sig bort till den dagen vi "fått" en större hall. Och kanske längta lite tills vinterkläderna kan plockas bort. Men då gäller det ju också att någon plockar bort dem - och det är ju inte alltid helt troligt.
Nej, bara att kavla upp armarna och sätt igång! Och skönt nog är det inte strålande sol idag, så det ska kanske lyckas att fokusera på inomhusarbete en stund?
Det ligger ett lager damm över hela huset (och det syns så VÄL nu?!), men inget slår brorsornas rum - så där är det helrumssanering idag. MED mamma - till brödernas förfäran. (Det innebär ju att det inte går att fösa in saker under sängen, dammsuga runtomkring och gömma kläderna under överkastet.)
Tjejernas rum går nästan inte att komma in i. Vi skyller på Flygplanet som landat där. Hade det funnits en dörr hade vi stängt den och låssats som att det regnar, men det finns det ju inte så vi bara visslar och tittar åt ett annat håll när vi går förbi Busornas rum.
Hallen i april är ÖKEN. Liten hall, vinterkläder, vinterskor, skidkläder, skidpjäxor. OCH vårkläder, vårskor, stövlar, galonisar och galonvantar. Och GRUS. Bara att ignorera, lyfta på fötterna för att undvika platt fall och längta sig bort till den dagen vi "fått" en större hall. Och kanske längta lite tills vinterkläderna kan plockas bort. Men då gäller det ju också att någon plockar bort dem - och det är ju inte alltid helt troligt.
Nej, bara att kavla upp armarna och sätt igång! Och skönt nog är det inte strålande sol idag, så det ska kanske lyckas att fokusera på inomhusarbete en stund?
lördag, april 10, 2010
Nya Träningsmål!
Plupps senaste månad har varit (och är) väldigt förkyld - så det har inte kännts så aktuellt att tänka på nya roliga träningsmål. Snarare har tankarna mer fokuserat på att försöka få in ngn luft alls genom den ständigt totaltäppta näsan eller försöka kommunicera med en röstlös röst.
Maken har haft en plan.
En plan på nästa års långlopp. Två stycken - det har vi varit överens om länge.
Birkebeiner i slutet av mars - det har vi också varit överens om sedan ett bra tag (revansch!)
Men sedan var det det andra loppet. Makens plan var att det skulle vara Transjurasienne i mitten av februari- ett fristilslopp i Frankrike på 76 km. Jag har varit "halvpå". Jag är en klassisk åkare, min skejt-teknik har mycket att önska - och 76 km är långt med en teknik man inte riktigt behärskar. Men jag har sett det som en utmaning. Om jag börjar att slipa på tekniken NU och sedan kör vartannat pass skejt fram till Dagen D så ska det nog gå. Men jag har inte varit HELT övertygad.
Ikväll tog vi ett omtag i vår långtidsplanering.
Transjurasienne skjuts på framtiden (den här damen behöver nog något års skejt-träning till på sig för att känna att ska bli riktigt kul med 76 km skejt - och det är väl kul det ska vara?!).
Nytt "andralopp" för 2011 blir - Tartu Marathon i Estland i slutet av februari! 63 km klassiskt, med en hel del backar - perfekt uppladdning för Birken!
NU är vi laddade igen, NU käns det riktigt KUL! (Jag blir så peppad av långtidsplaner, har jag kommit på!)
Men innan nästa långlopps-säsong har vi en massa annat kul! Orientering, med en flera tävlingar inplanerade (kul!), cykelträning, träning på fjället, rullskidåkning och kanske Lidingöloppet!
Nu gäller det bara att bli av med nästäppan, få tillbaks den normala rösten och börja träna!
Maken har haft en plan.
En plan på nästa års långlopp. Två stycken - det har vi varit överens om länge.
Birkebeiner i slutet av mars - det har vi också varit överens om sedan ett bra tag (revansch!)
Men sedan var det det andra loppet. Makens plan var att det skulle vara Transjurasienne i mitten av februari- ett fristilslopp i Frankrike på 76 km. Jag har varit "halvpå". Jag är en klassisk åkare, min skejt-teknik har mycket att önska - och 76 km är långt med en teknik man inte riktigt behärskar. Men jag har sett det som en utmaning. Om jag börjar att slipa på tekniken NU och sedan kör vartannat pass skejt fram till Dagen D så ska det nog gå. Men jag har inte varit HELT övertygad.
Ikväll tog vi ett omtag i vår långtidsplanering.
Transjurasienne skjuts på framtiden (den här damen behöver nog något års skejt-träning till på sig för att känna att ska bli riktigt kul med 76 km skejt - och det är väl kul det ska vara?!).
Nytt "andralopp" för 2011 blir - Tartu Marathon i Estland i slutet av februari! 63 km klassiskt, med en hel del backar - perfekt uppladdning för Birken!
NU är vi laddade igen, NU käns det riktigt KUL! (Jag blir så peppad av långtidsplaner, har jag kommit på!)
Men innan nästa långlopps-säsong har vi en massa annat kul! Orientering, med en flera tävlingar inplanerade (kul!), cykelträning, träning på fjället, rullskidåkning och kanske Lidingöloppet!
Nu gäller det bara att bli av med nästäppan, få tillbaks den normala rösten och börja träna!
torsdag, april 08, 2010
Cykel-pyssel
Nu är Pyssel-Proffsen igång i vårt hus igen!
Det råder febril aktivitet i köket nu förtiden - om ni inte ser det så är det ett flygplan som håller på att pysslas ihop.
Källan till pysslet är kartongen från min senaste gåva från min man: En blå smäcker racer-cykel!
Själv tyckte jag att min 14 år gamla Mountainbike duger gott, men maken vill tydligen ha med mig på långa landsvägs-cykelpass - och då ska det vara smäckrare grejer.
Och det ska ju bli en intressant upplevelse, när väl snön är borta. Fast kanske lite vinglig till att börja med? Himla smala däck är det iallafall.
Det råder febril aktivitet i köket nu förtiden - om ni inte ser det så är det ett flygplan som håller på att pysslas ihop.
Källan till pysslet är kartongen från min senaste gåva från min man: En blå smäcker racer-cykel!
Själv tyckte jag att min 14 år gamla Mountainbike duger gott, men maken vill tydligen ha med mig på långa landsvägs-cykelpass - och då ska det vara smäckrare grejer.
Och det ska ju bli en intressant upplevelse, när väl snön är borta. Fast kanske lite vinglig till att börja med? Himla smala däck är det iallafall.
måndag, april 05, 2010
Påsk-ledigt!
Pang-Väder!
Det har vi haft hela påskhelgen - helt otroligt fint!
Vi har åkt slalom och gått på tur, After-Ski:at på verandan och bastat, umgåtts med vänner och familj.
En del av oss blev sjuka och fick vila upp sig en dag hos mormor o morfar tillsammans med småsystrar.
En del andra fick det lite körigt med jobbet, så det blev mkt telefonsamtal och även en snabbresa in till stan för den stackarn.
Medan andra den dagen drog till Riksgränsen på tu man hand - och hade det ganska bra!
På det stora hela en fantastiskt fin Påskhelg i Björkliden! Speciellt som vi fick en bonus-dag då vi upptäckte att det jag fått för mig, att vi bara hade rummen till på söndag, var helt fel! Så då kunde vi lugnt stanna en natt till - och få ännu en solig skiddag!
Nu ska 2/3 av familjen börja jobba medan 1/3 fortsätter att ha Påsklov.
Det har vi haft hela påskhelgen - helt otroligt fint!
Vi har åkt slalom och gått på tur, After-Ski:at på verandan och bastat, umgåtts med vänner och familj.
En del av oss blev sjuka och fick vila upp sig en dag hos mormor o morfar tillsammans med småsystrar.
En del andra fick det lite körigt med jobbet, så det blev mkt telefonsamtal och även en snabbresa in till stan för den stackarn.
Medan andra den dagen drog till Riksgränsen på tu man hand - och hade det ganska bra!
På det stora hela en fantastiskt fin Påskhelg i Björkliden! Speciellt som vi fick en bonus-dag då vi upptäckte att det jag fått för mig, att vi bara hade rummen till på söndag, var helt fel! Så då kunde vi lugnt stanna en natt till - och få ännu en solig skiddag!
Nu ska 2/3 av familjen börja jobba medan 1/3 fortsätter att ha Påsklov.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)