Den blomstertid nu kommer...

För att det ska bli någon blomstertid den här sommaren gäller det att man hjälper blomprakten lite på traven. + 8 grader och isande vindar lockar ju inte direkt upp de små blomstackarna ur jorden, så för att få någon blomster alls i vår trädgård har vi planterat färdiga små blomplantor.



Stolta små blomplantöser bland blomsterprakten.

En vacker ampel, som sedan i vinter kan fungera som prydnad i vår vinterträdgård ;-).


Förutom färdiga blommor har tjejerna drivit upp solroser på Dagis som vi hoppas överlever vid lekstugeväggen.


Idag har vi dessutom lite övermodigt (och lite sent påtänkt...) sått små blomfrön i krukor - alldeles säkert kommer de små tjejerna redan imorgon vara besvikna över att blommorna inte kommit upp ur jorden.

Sedan satte vi potatis igår, och idag har jag köpt lite olika salladsfrön som jag tänkte sätta imorgon. Ett ösregn kom ivägen idag.

Får se nu till hösten om mina gröna fingrar kommer att vara lite grönare i år än de brukar?

(Förresten så har det varit hela +16 idag och lite solglimtar, så det artar sig med sommaren även här =)

Cykeltramp och Hallandsåsar

Skön lördag! Regnigt och kallt men ändå SKÖÖN lördag! Pappan är på vift, trampar just nu runt Vättern - undrar hur många tramp det blir? Han som aldrig är förkyld fick ju förstås min konstanta vår/sommar-förkylning för ett par veckor sedan - så det är en aningen snorig man som trampar därute. Målet är bara att ta sig runt, det är ju Klassikern i sikte!

Jag som brukar vara "ont-i halsen" typen när det gäller förkylningar har den här våren utvecklat en annan variant: "täppt-i-näsan-och-rossel" typen. Från Vasaloppet och till nu har jag konstant gått omkring och kännt det som att jag håller på att drunkna, förutom en månad i maj/juni då jag var frisk. Nu är det snörvel och krax igen sedan 3 veckor. Men jag tar det med jämnmod - såg tex ett program häromkvällen om barn med en sjukdom som innebar för tidigt åldrande. Små solstrålar dömda till ett kort och kankse ibland smärtsamt liv. Sånt gör att man ganska lätt får distans till täppta och snoriga näsor.

Det är ju märkligt att om något på jobbet ska katastrof-krisa, då ska det göra det strax före semestern. Just nu har jag haft/har ett par riktigt skakiga veckor på jobbet. Projekt brukar/ska ju inte gå som på räls, och småkriser hanterar man ju för jämnan. Nu har det liksom varit en annan dignitet på krisandet - och i de mest tröstlösa stunderna har vi lugnat oss med att ingen av oss hittills varit med om att något projekt helt har gått åt skogen, det brukar ju ordna sig till slut... Men då var det något ljushuvud som sa... "Hallandsåsen...". Igårkväll fick jag ett något lite positivt besked, så nu tar jag helg med lugnt sinne och kopplar bort allt som har med jobb att göra.

Förresten är gården krattad nu, det gjorde jag och Storebror förra söndagen, 2 st stora fina amplar hänger vid våra två brokvistar och ett gäng blomplantor är inköpta igår för att kankse möjligtvis sättas i jorden idag. Om det slutar regna.

I eftermiddag åker vi till mormor och morfar för att umgås med dem och njuta av Abisko i försommarskrud.

Ha en skön helg!

Kulmen är nådd

Den mest hektiska tiden på hela året har nått sin kulmen - vi hade skolavslutning igår!

Storebror (som gick ut 7:an) har tidigt meddelat att det inte alls var aktuellt att vi föräldrar skulle med på hans avslutning (sannt eller inte, men vi gick på hans ord) - så för första gången på 5 år hade vi bara en avslutning att gå på.

Uppklädda i klänningar (även jag till de yngre damernas förtjusning) och finskjorta fick vi lyssna på en massa fina sånguppträdanden på Lillebrors avslutning, rektorns tal och frökens "hej då i klassrummet".

(Enda plumpen var väl att vi på väg till skolan började erinra oss om att vi nog inte kände igen att det varit någon blominsamling till fröken :-O ... iallfall inte någon som vi varit med på... och så var det ju, ingen kollektiv insamling hade det varit, utan de som hade lite koll hade ju förstås ordnat egna presenter till fröken (inte vi alltså...) Fast sån tur var visade det sig att klassen ska få ha kvar sin vikarie-lärare ett år till, så vi får ju möjlighet att skärpa till oss till nästa år...)

Lunch o mjukglass på stan innan tjejerna fick tillbringa eftermiddagen på Dagis medan jag gjorde lite nytta på jobbet några timmar.

(Storebror hade avböjt den traditionella avslutingslunchen på stan med mamma o syskonen - ett litet utbrytningsförsök pågår kanske? Nya vindar blåser och man får väl se det som ett sundhetstecken för en tonåring.)

Maj/Juni har varit lika hektisk (mer hektisk!) som vanligt. Jag inser ju att det är samma visa varje år och känns lite tjatigt att beklaga sig. Det är ju så det blir när det finns barn med i bilden som går i skolan och har aktiviteter för sig och man samtidigt har ett jobb där mycket ska fram, planeras och förberedas innan semestern. Det är så livet är - och egentligen inget som jag vill ändra på.

Sedan kan man ju kanske tänka att det är att ta sig lite vatten över huvudet när man anmäler barnen till simskola i maj/juni, 3 gånger i veckan i 3 veckor kl 17.10. PUH!
Eller när man tar på sig att hålla i ungdomsträningen varje tisdag som innebär ett visst engagemang iallafall 3 kvällar per vecka.

Men å andra sidan så är det ju roliga saker! Hellre engagemang i roliga saker någon gång för mycket än tvärt om.

Nu känns det som att livet är ett vilohem när simskolan är över, skolan slutat, många av barnens övriga aktiviteter tagit slut och dagens orienteringstävling (som krävt visst engagemang) är över. Nu är det bara jobb, dagis och ungdomsträning som ska hanteras. Känns nästan som sommarlov även för mig - även om det är 3 hektiska jobbveckor kvar innan jag riktigt stämplar ut.

Annars håller vi här på att slutgiltgt växla årstid: Skidor ut - Grill och cyklar in!Sedan är vi väldigt bra på att prioritera våra husliga insatser - vilket innebär att trädgården ännu inte är färdigkrattad (kanske imorgon?), att våra trädgårsland växer hejvilt

och att vi insett att det här trädgårdslandet med perenner
passar oss perfekt eftersom det alltid ser välvårdat ut trots noll insats.

Imorgon har vi en söndag utan större planer och det känns riktigt bra! (Kanske kratta lite ;-)

Besvikelse

När man är liten, ledsen och sjuk så är det bra att ha en liten syster som försöker muntra upp en med en fin teckning.
Imorgon är det "Hajk" på Dagis för våra tjejer - med restaurangbesök, skattjakt och översovning . Gissa om det har längtats och tjatats om denna Hajk...

Idag kom en storgråtande flicka springande mot mig på Dagis. Hon hade längtat efter mig... Ledsen, trött och hängig var hon - trots att de haft utflykt till Jukkasjärvi hela dagen och haft hur kul som helst. Fast vår ena dotter lade sig för att vila i gräset medan de andra rusade runt...

Frisk, njae - inte direkt.

Nu ligger hon i soffan med 40 graders feber och är så ynklig, så ynklig.

Och en gång i kvarten när hon är vaken börjar hon storgråta, för då kommer hon på att om man är sjuk så kan man inte gå på Hajk..... Ååh, vilken Besvikelse!!

Stackars, stackars liten, besviken flicka.... Det gör riktigt ont i mamma-hjärtat... Vilken otur - de som varit friska i princip hela våren!

Dagens simskola blev av naturliga skäl inställd för den lilla flickan. Hennes syster ville också stanna hemma, kände sig trött - så då fick det bli så.

Jag måste erkänna att det blev en lugn och skön em/kväll. Nog för att det är riktigt kul med simskola, men 3 ggr i veckan i 3 veckor gör en lite trött. Speciellt i kombination med allt annat som ska koordineras ihop... Vi behövde nog en vilokväll hela gänget.