Innan skolan började hann vi med att arrangera BAMM - bästa helgen på året, enligt Lillebror.
Jag o Storebror knatade ner till fjorden, där vi tältade och satt kontrollkontrollanter (vilket ord!) första dagen. Fint! (Men lite blött om fossingarna, tyckte en del... ;-)
Andra dagen hjälpte hela familjen till vid målet. Söta funktionärer, eller hur? (Fast lite svårt att urskilja vem av de tre som egentligen är grabben i gänget... ;-)
Sedan började skolan! Två lyckliga och glada tjejer trivs som fisken i vattnet - "Kan du inte hämta oss seeenare, mamma??" Då är det nog ganska bra! Två lite mindre euforiska grabbar, som ändå erkänner att det nog iallafall inte är så dumt att skolan börjat.
I fredags hade jag en sån där lycklig dag, som man har ibland. Jag kände mig så glad - ja Allt kändes bara så BRA! Och jag tänkte att man ska njuta av sådana där stunder, det är så lätt att de annars bara liksom glider en förbi utan att man hinner fånga dem.
Sedan hände lite saker som inte är så roliga och lyckoruskänslan dämpades, och idag blev det VAB med litet hängigt barn och i em blev bilen underkänd på Bilbesiktningen (på 6 punkter!!). Det sista känns ju trist, men alldeles världsligt - så det är väl inte en så stor sak egentligen.
Men det slår mig iallafall så rätt jag hade där i fredags. Om man tar vara på det som känns bra, så är man nog lite mer rustad för de stunder som inte är riktigt lika på topp.
Ikväll har jag o Storebror varit ut en kort sväng och rekat på Luossavaaras sluttningar inför torsdagens tränings-orientering. Ååååh, vad fint det var - sjöarna långt där nere låg spegelblanka och träden har börjat växla mot gult/orange.
Så nu klarar vi lite mer hängighet o rishögar till bilar!
(Förresten så förlorade jag kampen "Vem har viktigaste mötet på jobbet" idag och fick vara hemma heldag med liten hängig tjej. Och det är ju i och för sig inte det sämsta. Förstår bara inte varför "Guidning av Utrikesminister" slår "Intern projektgenomgång av anbud"... ;-) Där låg man lite i lä.)
4 kommentarer:
Så han fick träffa Kalle, ja, det kanske slår något högre. Annars hajade jag till på er bil, hade ni inte fått någorlunda ordning på den? Du verkar duktig du på att fånga stunden, det är inte lätt.
Såg hans fin-fina gäster i tidningen!
Måste förresten tacka för att ni parkerat er bil på ett så bra ställe i söndags. DET fick bli platsen för vår bär-plockar-utflykt. Vilket fint ställe! Vilken mysig stig! Men märkligt att vi inte sågs där i skogen... Eller sprang eller cyklade ni efter vägen?
Tack för idag. Mysigt med orientering faktiskt...
Anna: Hm, bilen ja... I somras var det som tur var ordning på den, men det var ju några mil sedan...
mamman i huset: =D
Törs knappt skriva att vi INTE gav oss i i den härliga bärskogen, utan att jag o min man istället hade ett par ego-timmar på landsvägscykeln 2,5 mil mot Nikka o tillbaka... ;-) SPRINGA efter Nikkavägen finns nog inte på världskartan, men både cykel o rullskidor går an =)
Man ska inte alls skämmas för att man inte plockar bär ~ det blir mer över till oss andra ifall färre plockar. Säger jag som plockar ungefär 1 liter blåbär varje höst... Ifrån Konsums frysdisk plockar jag däremot upp både hallon, jordgubbar och blåbär varje månad om året!
Hoppas den lilla sjuklingen mår bättre nu!
Skicka en kommentar