Ja, inte blev det någon lätt resa för de tävlande lagen på BAMM (Björkliden Arctic mountain Marathon); regn, blåst, snö, hagel, många fjälltoppar och ett brutet ben. Men också solglimtar, vacker utsikt och en härlig stämning.
Min syster var pressansvarig och första dagen fick jag rycka in o hjälpa henne med att ta med NordNytts reporter med liften upp på Riksgränsfjället för att filma de tävlande när de kämpade upp till andra kontrollen. Vi hade sån tur att det var uppehåll just då, så vi hade en riktigt bra tur uppe på fjället. Åh, vad sugen jag blev att vara med nästa år, jag får se till att få ordning på hälen och börja träna.
3 kommentarer:
Nä, hua, det verkar för tufft för oss sörlänningar. Tacka vet jag att bo i skåne med lång mild säsong och inga fjäll och snö och hagel mitt i sommaren.
Men Anna - jag som trodde du var en hårding! Har du aldrig sprungit Fjäll-OL? Jag tror du skulle tycka det här var kul - kanske du o Lena kan springa BAMM30 nästa år ;-) Då behöver man inte bära med sig tält, sovsäck o kök.
Nej! Skenet bedrar, jag är ingen hårding även om jag ser ut som en. Har aldrig sprungit Fjäll-OL. Och är inte särskilt sugen heller... En liten mes är jag faktiskt när det gäller sånt.
Skicka en kommentar