Just nu är tillvaron en kryssning mellan tidplanemöten, sommarkonserter, slutrapporter, utvecklingssamtal, prognosgenomgångar, slipning av spackel, inhandling av avslutningskläder, förfrågningsunderlag, målning av tak, sommarfest på dagis, upphandlingar, nybörjarträning i orientering, styrgruppsmöten och avslutningar både här och där.
Ibland är det svårt att hålla reda på vilken typ av aktivitet som man för närvarande befinner sig på (det kanske inte gör någon större skillnad heller i och för sig ;-).
Men ikväll har jag faktiskt ägnat mig åt något annat- jag har varit datatekniker och fixat både ett ofungerande trådlöst nätverk och fått igång grafikkortet på grabbarnas dator. Så nu ligger jag riktigt på plus hos Storebror (inte dåligt vilken mamma han har!). Men det behövde jag, för jag har nog inte legat så väldigt bra till där de senaste dagarna (vem gillar en snäsig, småstressad mamma??).
Hos Lillebror har jag en bit kvar, eftersom jag missade hans uppträdande på konserten förra veckan :-( Där räcker det inte med lite datathjälp inte...
Ja, jag vet: som man bäddar... vissa saker är helt självpåtagna (vid ett ögonblicks sinnesförvirring??) - men även utan dessa ingredienser så är maj och juni månader som ofta forceras som i en dimma - full fart framåt både på jobb och med barnens skola, idrott, musik... och det är svårt att komma undan. (Och inget jag VILL komma undan heller, vad gäller barnen alltså...)
Fast det är ju lite synd med tanke på vilken fin tid det är nu (ja, förutom när det snöar, haglar och blåser smådjävlar förstås) - som man knappt hinner njuta av.
Gäller bara att andas lugnt och vara fokuserad, strukturerad - och glad och lugn med barnen ;-)
Lätt som en plätt!
6 kommentarer:
Det är HEEEEELT hysteriskt med alla kvällar med aktiviteter med skolan och träningarna så här sista dagarna innan sommarlovet. Jag var en av de ansvariga för aktiviteten denna termin i en klass och mitt förslag var att vi istället för den traditionella grillfesten bara meddelade att eftersom alla har så fullt upp sparar vi aktiviteten till hösten istället. Det föll dock icke i god jord. "Så kan man nog inte göra...då tror de att vi smiter undan". Så inbjudan skickades ut och grillfesten genomfördes men hur många tyckte att det BARA var trevligt? Jag tror att de flesta hade blivit lika glada för en frikväll. Det är så mycket hela tiden. Vi har haft aktiviteter nästan varje kväll i flera veckor, det är basketavslutning, det är fotbollsavslutning, det är avslutningsfester i alla klasser, det är uppvisningar, det är årsmöten osv osv osv. Varför ska allt vara så traditionsbundet? Varför inte lite nytänkande? Julfester behöver inte komma strax innan jul då folk ändå stressar ihjäl sig. Man kan faktiskt ha det i oktober och grillfesten kan vara i april. Sådetså. Men har man det ska det ÄNDÅ ordnas något sista veckan. Det är som att det MÅSTE vara galet stressigt sista veckan???
Persilja: Nästan skönt att höra att det inte bara är hos oss det känns hysteriskt nu...
Två år i rad (i olika klasser ;-) när vi var klassföräldrar på höstterminen, så blev det paniiiik som vanligt före jul. Så då bestämde vi att vi skjuter på aktiviteten till efter jul. Ingen protesterade, så efter trettonhelgen täffades vi en kväll och grillade hade det bra, de flesta väldigt avslappnade...
Och som du skriver, varför kör man inte grillkvällen i oktober istället - men man ska alltid skjuta allt till sista sekunden, hm.
Hjälp, jag blev alldeles svettig bara av att läsa inlägget...
Galet att allt hopar sig i slutet av terminerna. Årets klassföräldrar i L och T:s klass har nog inte hunnit med alls...
När jag var klassförälder hade vi julfest i slutet november och du minns väl vilken succé det var? Nästan alla kom och alla var sugna på julfest eftersom det inte ens var julmånad ännu.
Vi ses på fredag. :) Med eller utan blommiga klännigar...
mamman i huset: Japp, jag minns november-jul-festen - himla smart!
Nu är jag just hemkommen från kvällens nyb-träning - fylld av energi tack vare alla positiva, glada barn som tycker det är så roligt att orientera :-)
Det är värt all stress, flera gånger om ;-)
Vi ses i de blommiga klänningarnas tid!
Halvkrassliga sonen valde att vila ifrån orienteringen idag. Men i måndags sprang han Raketsteget som en... RAKET! Kul! Till en början hade jag svårt att hänga med honom eftersom jag är mycket ovan terränglöpning.
Även T var krasslig idag o stannade hemma. Kul med Raketsteget, hade ingen aning om att det gick nu!
Skicka en kommentar