torsdag, september 13, 2007

Memory

Om man inte tidigare varit bra på Memory så blir man det när man får familj (eller iallafall om man får min familj).

Jag är faktiskt bäst på det i vår familj. Nästan alltid när något är borta (och det är ganska ofta) så ser jag framför mig var det/den ligger i röran. Pandor, ormar, rosa socka, vätskebälte, papper som måste tillbaks till skolan, skolböcker, plånböcker, nycklar, lego-gubbar - you name it!

Så är det någon som vill spela Memory - jag är vältränad!

3 kommentarer:

Anonym sa...

Jag har iaf varit bra på memory! Känner inte du av årens vingslag? Jag tycker inte jag är lika bra på någonting som jag var förut. Seg i hjärnan ibland. Blir ibland lite orolig, är det åldern, eller kanske att man bara slappnar av lite grann. Jag hoppas det senare.

GIS-mormor sa...

Jag har alltid varit bra på memory. Skulle gärna möta dig, det är kul med motstånd :-)

Pia sa...

Ja, här inträder lätt-senilitet lite var o varannan dag känns det som :-D, men jag tror också på att man kanske slappnar av lite - eller så är hjärnan för full ;-)

gis-mormor, vi kanske skulle ta en match :-D