Kaos

Det är ett yttre kaos runt omkring mig var jag än befinner mig just nu.

Mitt kontor på jobbet ser ut som ett bombnedslag. I början av min karriär var jag väldigt duktig på att organisera upp mitt arbetsliv prydligt i pärmar med register - jag såg med fasa på äldre kollegors oreda. Men nu är jag också där, ju tyngre arbetsbörda desto mindre tid till administration och just nu lever jag i ett fullständigt kaos på jobbet, märkligt att något överhuvudtaget fungerar.

Hemma är det ännu värre (ett kontor är ju ändå en väldigt begränsad yta för EN person att stöka till), det är rörigt och trångt, för lite garderober och lådor och skåp och klädhängare - och alldeles för mycket SAKER - kläder, leksaker, böcker, tidningar, och SKRÄP.

Jag håller på att bli vansinnig över hur mycket saker som dagligen anfaller ett hem, det är ju inte konstigt att det svämmar över överallt. Pyssel från fritids, dagis, läxor, post, reklam, klädpåsar från snälla människor till våra twins, you name it... Och ALLT hamnar på vår bänkskiva innanför köksdörren, det ser för j-vligt ut. Jag tror jag ska införa "En sak in - En sak ut"!

Nu håller jag på att uppfinna 4:e varianten av system för att hålla ordning på inkommande post.. alla tidigare har falierat.

Tänk om jag och A skulle trilla av pinn nu - stackars, stackars dem som ska ta rätt på vårt hus...

Vi skulle behöva en veckas semester med barnen på dagis och i skolan för att hamna på rätt köl hemma igen, känns det som. Och några extra vardagar/vecka (som ingen annan visste om, så ingen kunde kalla en på möten då) så man fick en chans att administrera och organisera på jobbet.

Det är förresten tur att man har en sådan hög toleransnivå vad gäller röra. Eller det kanske är pga den höga tolerensnivån som det blir rörigt?