I söndags var vi i Abisko och satte ut kontroler till Naturpasset. Där var som vanligt mycket mindre snö än i Kiruna, nästan helt bart i skogen. Det är så fin terräng och kartan är kanonbra. Ett riktigt "feel-good"-pass... Jag var smålycklig hela tiden :-), speciellt för att jag inte missade en meter och för att jag var frisk igen. Måste bara springa mer orientering i sommar än jag brukar, det är ju så kul! (Och bäst av allt, hälen verkar hålla!)
Annars har jag varit förkyld i ett par veckor - ja, det är som vanligt här alltså.
Och ute lyser nysnön deceimeter-djup. Lite maj-depp alltså, men det är ju också som det brukar vara. Men snökaos i helgen i Dalarna gör att det känns mycket bättre, hehe. Skadeglädjen är den enda sanna glädjen ;-)
Och så har jag ju börjat på nytt jobb sedan en dryg vecka, men om det skriver jag någon annan dag. Men jag kan ju säga att det känns bra, men lite förvirrande.
2 kommentarer:
Länge sen sist. Var orolig att du helt försvunnit in i ditt nya jobb. Men det är klart, det tar alltid mer energi i början på ett nytt jobb. Så du har äntligen fått springa lite orientering, i nästan snöfria marker. Det är otroligt. Men sen tror jag att när det äntligen går att springa där uppe är det 1000 gånger finare än här nere. Stenmurar och taggtrådar som ska forceras jämfört med stor orörd riktig natur. Kul att du är frisk.
Hej min trognaste blogg-kommentar-kompis :-)!
Du MÅSTE komma upp o springa i Abisko någon gång,nästa år har vi tävling där igen - världens finaste terräng :-)
Jobbet känns jättekul - jag är SÅ mkt mer harmonisk när jag går hem för dagen nu än förut. Och hittills bara roliga projekt!!
Skicka en kommentar