Färskvara

Träning är färskvara har jag hört någon gång. Jag kan nu intyga att det är sannt.

Från att ha kännt mig som en ganska vältränad dam i sina bästa
år ;-) den 7 mars så känner jag mig nu som en medelålders otränad madamm utan lungkapacitet och utan muskler.

Sedan 7 mars har jag tränat 2 (två) gånger. En fredag för att känna efter om jag verkligen var frisk nog att åka skidor i någolunda tempo efter drygt 2 veckors förkylning. En lördag (dagen efter) då jag åkte en 2,5 km lång skidtävling i motionsklass. Sedan blev jag sjuk - igen.

Den där skidtävlingen känns ju (såhär ytterligare ca 4 sjukveckor senare) som ganska onödig. Det var ju inte direkt så att det var speciellt många som skulle märkt om jag inte kom till start. Inte som Anna Haag på OS direkt. Fast å andra sidan så tycker jag ju själv att det är så kul så det kändes väl viktigt just då. Och jag kände mig ju frisk.

Nu har jag ätit penicillin i 9 dagar och idag är första dagen som jag inte behövt ta en värktablett efter lunch pga bultande bihålor. Det får väl ses som ett steg i rätt riktning. Det finns ju hopp om att jag kan börja träna innan sommarsäsongen är över =)

Idag vågade jag mig på att cykla till jobbet, jag har inte riktigt varit i form för det senaste månaden. Helt slut blev jag. Det var då jag insåg att träning är färskvara.

Jag vet ju också att med en bra grund så tränar man upp sig ganska fort, och det är ju en tröst. Nu gäller det bara att vara klok när jag väl är helt kurant. Det är jag väl i och för sig inte känd för att vara alla gånger.