måndag, januari 12, 2009

Kött, kött, kött

Ibland kan jag tycka att jag ha en förmåga att överdriva saker.

(OBS - om du är vegeterian, köttgourmée eller proffsslaktare så kanske du ska sluta läsa nu.)

Mellan kl 15.45 och 21.15 idag har jag stått i köket och skurit renkött, malt renkött, rensat köttkvarnen, skurit renkött, malt renkött, rensat köttkvarnen (osv...), stekt köttfärs, kokat köttfärssås (MASSOR!), skurit mer renkött, stekt grytbitar, kokat köttgryta (MASSOR!), diskat, torkat bort renkött-skvätt från halva köket och diskat och diskat och diskat.

Sedan gjorde jag lite middag också mellan köttslamsorna. Nej, det blev inte renkött, det blev KORV.

Varje höst blir vi övertalade av en nära vän att köpa en halv ren (av hans kompis).

Redan här vill jag poängtera att vi INTE är Jägare eller Renägare, dvs vi är inte uppvuxna i älg/renskogen med allt det innebär (tex kunskapen vad gäller att ta hand om kött...)

Det blir alltid likadant. Renhalvan anländer grovstyckad i en svart plastsäck, oftast när A är bortrest. Eftersom finstyckning inte är min specialité så tänker jag oftast att den säkert bara mår bra av att hänga i bodan några dagar. Till helgen eller så - åtminstone så länge att A hinner komma hem.

När A kommer hem blir han alltid lika glad när jag käckt meddelar honom plastsäckarnas existens. Till saken hör att finstyckning inte heller är A:s specialité.

Helgen kommer och A tar en sen eftermiddag sig an renstackarn med instruktionsboken i ena näven och en nyvässad kniv i den andra.

Efter många timmar och en ansenlig mängd svordomar senare ligger renstackarn (okej halva renstackarn) finfödelad i vår frys. I bästa fall har vi plitat dit vad för slags rendel som finns i påsen - eller rättare sagt vad vi TROR finns i påsen. De rätta benämningarna ska säkert vara file/bog, kotlett/grytbit, renfot/stek eller några andra märkliga blandningar. Jag är iallafall helt säker på att det inte alltid är stek som vi lagar stek av, eller filén som bli vår festliga renfilé middag. Filéerna har däremot säkert förgyllt våra rengrytor både en och två gånger.

Nu finns det bara omärkta påsar kvar i vår frys...

Alla i huset har desssutom nu blivit rejält trötta på våra olika renmiddagar. På slutet har jag nästan bara gjort renskav av våra oidentifierbara köttstycken, det blir hemskt gott (skav på filé borde ju bli det, hahaha...) men igår kände jag att jag dels ville förnya renmatsedeln plus att det skulle vara väldigt skönt att lämna plats för något annat i frysen än KÖTT! Därför plockades x antal köttpåsar ut ur frysen för långsam upptining i kylen.

Måndag-eftermiddag: Uppdrag KÖTTFÄRS.

Hur svårt kan det vara??!! Man tar de tinade köttbitarna, skär dem och pluttar ner dem i matberedaren som omvandlats till köttkvarn - och så VIPS - Köttfärs!! Eller, varför går det så SAKTA?? Det måste vara stopp någonstans!! Montera isär hela faderullan - och hela köttkvarnen är igensatt av hinnor, senor och annat som jag trodde bara skulle malas ner som smäck. Därav rensningen av köttkvarnen, typ 10 ggr. ÄVEN om jag tyckte jag putsat rent de små köttbitarna så fint, så fint.

Till slut gav jag upp - resten av renköttet fick bli grytbitar.

Så nu blir snart frysen fylld av köttfärs och köttgryta istället. Jag bytte ut KÖTT mot lite mer förädlat KÖTT, helt enkelt.

(Min man trodde jag blivit galen när han kom hem - där jag stod i köttröran, själv tror jag att det är överskottsenergi pga utebliven träning.)

Till hösten ska vi INTE köpa en halv ren. När vi blir rensugna ska vi istället gå ner till den närbelägna ren-delikatess-affären och köpa någon delikat väldefinierad renköttsbit.

5 kommentarer:

♥ cloudberrie ♥ sa...

Förlåt men nu tok skrattar jag här i grannstan :))) För DET DÄR låter EXAKT som mig & min sambo för några år sedan. Vi beställde alltid en ren av grannen (vi bodde då i en by norr om stan, på väg till din stad) och fd grannen är same. Renen skulle delas med svärfar & svågern. Det slog ALDRIG fel, den där "sabla" renen kom ALLTID seeeeent en söndag. Så där stod man med kött & sopsäckar ÖVERALLT halva natten... STÖN!!!

Så numera går jag ner till "grannen" slakteriet Karlgrens och köper färdiga bitar :)

KRAM från Eva

AnnaPanna sa...

Jag tokskrattar också! Det var riktigt rolig läsning. Och jag som gav bort ett halvt lamm i julklapp, dom kanske inte alls blev glada...?

Pia sa...

cloudberrie: SÅ, det finns fler som vi :))

annapanna: Men lamm är väl som lite MINDRE än renar va?

Lamm (och ren) är himla gott, o bara du skickade med en bra instruktion (eller instruktör!!)inför styckningen så blev det säkert en PERFEKT julklapp ;-)

Anonym sa...

Hahaha!
Det för tillbaka minnen från när mina föräldrar blev lika övertalade att köpa en halv gris varenda år - en halv gris blir MYCKET kött den med!

kram, Lotta

Petra C sa...

hi hi hi ... ha ha ha... tittade inte här efter tips från Mamman i huset. Förstår vad hon menar med att hon skrattar.