Vår 10-åring har sedan skolan börjat längtat efter att få ansvaret "Veckans sak" - han hade en rolig sak på gång sa han... Den här veckan var det dax - varvid han kånkar med sig den största gosse-tiger man kan tänka sig (typ större än honom själv) som han köpte på Loppis i våras (ni vet, den där gången som jag sålde 5 saker ock kom hem med 20...).
Förutom JÄTTETIGERN släpade han på sitt Valthorn och sin ryggsäck. Storebror höll på skämmas ihjäl och höll sig på låångt avstånd från den tigerbärande brodern.
Ikväll var han lite sur på en kompis som inte velat hjälpa honom när han skulle hem, släpandes på JÄTTETIGER, valthorn och ryggsäck. Kompisen tyckte att han fick skylla sig själv när han tog med sig en JÄTTENALLE till skolan... Vår 10-åring menade att kompisen kanske hade bråttom hem och inte hade tid att gå de extra 100 m - det kunde han förstå, men man behöver faktiskt inte svara så surt och dumt. Och det har han väl rätt i.
Men visst är det ganska skönt när man som 10-åring är så obrydd om vad andra tycker o säger att man utan att fundera släpar med sig en jättetiger till skolan :-D ?
7 kommentarer:
Åh vad jag önskar att min son var lika obrydd ibland.
Han har sparat och sparat, och drömt och fantiserat om en BMX-cykel. Hela sommaren har han trixat och fixat med sin allra första cykel och haft den som en låtsas-BMX och verkligen cyklat jättemycket. Men nu på rean tog han alla sina pengar och köpte en BMX. Vi gav honom stöd eftersom han cyklar tokmycket. Lycklig kille hade cykeln till skolan där han fick höra att han minsann var en härmapa som köpt en likadan cykel som en kille i parallellklassen. Vad gör vår kille då? Jo, slutar använda sin nya cykel till skolan.
? Vad gör man?
Ja sannerligen! Det var längesen man vågade göra det - fast det är väl aldrig försent att börja om?
Coolt att släpa med jättetigern, det är en gåva att vara obrydd och förhoppningsvis behåller han den... Loppis är inte lätt att ha med barn med pengar till. Det blir lätt mer in än ut;-) vi var till Myrornas igår och kom hem med ett leksaksstrykjärn, VAD!!! Vi stryker ju inte ens...
Svårt läge mamman i huset, kanske kunde man sätta dit något klistermärke eller något annat som gör att hans cykel ser annars ut eller konstatera att han har en annan cykelhjälm;-)
Hemliga damen, nu fick jag en idé, vi kanske skulle släpa med något oväntat till jobbet lite oftare...
Glömde säga att du har en härlig Blogg och jag känner igen mig i din Blogg också Pia Plupp
Hahaha, underbart!
Jag hoppas han behåller den egenskapen livet ut.
kram, (tvillingmamma) Lotta
Coolt!
Y
mamman i huset: Lille L!! Vår T berättade om detta en dag, och vi funderade vad han kunde göra för att L lättare skulle kunna bortse från dumma, onödiga kommentarer om sin snygga cykel. Jag förstår L, men hoppas han åter kan känna den där stoltheten över sin fräna bike!
Hemliga Damen: Nej, exakt - ALDRIG för sent!!
KaosJenny: Härligt att höra att det är fler än jag som trillar dit på Loppis. Och JA, rätt uppfriskande skulle det vara om man släpade typ stora gossetigrar till jobbet lite oftare ;-) Tack förresten :-)
Lotta: Ja, man önskar ju det :-)
Y: Coolt var ordet!
Skicka en kommentar