Nu har våra minsta småmonster kommit hem igen. De har varit hos mormor och morfar i Abisko hela veckan, medan jag och A jobbat. De har skött sig exemplariskt i Abisko, men det var en rätt trött mormor som levererade de små igår em...
Otroligt vad lugnt det är i huset med bara 2 stora barn hemma. Jag insåg i torsdags att jag inte varit arg på hela veckan (förutom när jag blev sur för att T sa att jag stökat till hans skrivbord förstås ;-) ... Missförstå mig rätt, de små tjejerna är de finaste småtjejer som finns - men de frestar på humöret rätt bra ibland ... Jag minns inte att grabbarna varit lika ennvisa, tjuriga och arga - antingen har jag ett väldigt kort minne, eller så var de helt enkelt inte det. Sedan kan det ju beror på att tjejerna är 2 st på samma nivå, ingen som ger sig där inte.
Lugnt eller inte, tomt har det varit iallafall. I slutet av veckan saknade vi verkligen de där små krulltottarna.
Nu är det varken lugnt eller tomt. Fullt ös medvetslös. Ett städat hus blev totalrörigt på 3 sekunder (Jag vet inte hur de lyckas?!). 9-åringen har just målat sig själv och syrrorna, så nu ser de verkligen ut som småmonster. Fast rätt söta småmonster.
2 kommentarer:
Man älskar dem inte mindre bara för att man blir GALEN på dem ganska så ofta... Så är det helt enkelt!
Hälsningar från oss som är på semester nere hos fammo & faffa i mellansverige!
Så sannt och klokt sagt.
Ha det så bra söderut, till helgen åler vi till vår farmmor o farfar!
Skicka en kommentar