Ökat försprång

Jag måste börja med att säga att vi är en familj som hittills varit väldigt förskonade från sjukdomar, olyckor och skador. Tack, tack för det, om det finns någon därute som har ett finger med i spelet.

De små blessyrer som ändå uppstår i ett rörligt barnahem verkar dock mest drabba ett litet barn. Iallafall de små blessyrer som innebär att en viss akutmottagning måste uppsökas.

Efter dagens äventyr står det nu 4-0 mellan Lilla S och hennes tvillingsyster E vad gäller uppsökande av akuten.

Aktutbesök pga 1. Pinne i foten, 2. Trill nerför dagistak (vilket innebar ambulansfärd), 3. Pärla i näsan - har nu kompletterats med 4. Glas-skärsår på knäet.

Det är inte så bra att rulla nerför en grässlänt om det ligger trasiga glasflaskor där. (Åh, vad ARG jag blir på de idioter som slänger trasiga glasflaskor omkring sig vid Skolan/Dagis!!)

Mamman, som oftast tycker att akutbesök ska försöka undvikas, lyckades inte rikitgt tejpa ihop jacket på knät, så unga farbror doktor Stig fick äran att sy den lilla flickan med 3 stygn.

Mallig, duktig flicka fick beröm och Akuten-Nalle. Duktig medföljande syster fick (som tur var!!) också en Akuten-Nalle. 10-årig storebror (som gärna följde med till Akuten och agerade stöd - jag säger ju att våra barn älskar doktorer, tandläkare, sjuksystrar och alla med vit rock) avböjde vänligt men bestämt erbudandet om Akuten-Nalle.

Så nu har vi uppskurna vindbyxor (doktor Stig var inte så villig att sy ihop även dessa, så mamman får väl försöka leta upp ngn bra tejp i vårt "Skräpy"-house), nöjd flicka med STORT knäplåster och ännu ett Akuten-poäng till lilla S.