Idag var det "Skidkul" igen - och det är så häftigt, trots en rätt bister kväll (brrr... jag vågar inte skriva hur kallt det var ;-) ) var vi över 60 pers som åkte Skidkul-banan på 3 km. Första Skidkul-kvällen för 2 veckor sedan var det över 120 personer som åkte - tänk vad kul att det finns så många som tycker det är roligt att åka skidor!
Det är inte TÄVLING, alla åker i sin takt, men med gemensam start har den här mamma-tanten lite svårt för att hålla igen - och Jeesus vad slut jag blev. Som vanligt hade jag glömt både ålder, form och hur länge sedan det var jag körde tävlings-tempo (långloppen går ju liksom inte i 3-km-tempo) så efter halva loppet hade jag mjölksyran uppe vid öronen, haha.
Det var jag o Lillebror som försvarade familjens färger, Storebror var sjuk och pappan ville inte äventyra Vasaloppsstarten. Lillebror tyckte det var JÄTTE-KUL!! Att han desutom på lott-dragning vann en maskot och en lott gjorde ju inte saken sämre.
Nu funderar jag vad för slags orienterings-arrangemang man ska hitta på för att locka lika mycket folk, hmm... Det borde ju gå.
1 kommentar:
Ja, här har du en orienterings-sugen familj som ALDRIG har sett ett enda orienteringsarrangemang i vår stad. För små annonser, eller inga annonser?
Något liknande som skidkul vore kul!
Det var verkligen roligt igår - allra helst för mig som inte har tävlingstempo utan fick följa L och T när det kämpade på i skogen. Undrar om jag orkar hänga med i deras tempo nästa år?
Skicka en kommentar