I onsdags morse for A och pojkarna till farmor o farfar och kommer hem på söndagkväll. Vad lugnt o tomt det känns hemma, "bara" jag och tjejerna! Jag får nästan dåligt samvete, för än så länge tycker jag det är så skönt - jag får en massa egen tid och tid för att vara med flickorna. Men samtidigt så blir jag än mer imponerad av alla ensamstående föräldrar! Bara det att jag både ska lämna o hämta på dagis är ju ett stressmoment. Antingen blir det rumphuggna dagar på jobbet, eller långa dagar för flickorna. Sen kan man inte träna tex, eller handla utan 2 trotsiga 2,5 åringar som är envisa som synden...
Igår var jag bortrest med jobbet och kom inte hem förrän strax före kl 18, men då erbjöd sig vår fantastiska granne att hon kunde hämta flickorna 15.30, dvs deras vanliga tid :-)! När jag kom hem och skulle hämta dem, så kommenderade hon mig till köksbordet och bjöd mig på middag! Åh, det var precis vad jag behövde, det hade varit en tuff dag där jag dels varit dubbelbokad (hade missat att skriva in i almanackan att jag skulle hålla en info på en kurs på fm :-O), endast hunnit med en lunchmacka i bussen till vår andra verksamhetsort, fått åksjuka samtidigt som jag var tvungen att skriva klart presentataionen jag skulle dra på em-mötet och alltså kommit hem sent, med en sprängande huvudvärk... Så jag satte mig ner vid grannens köksbord, och det kändes precis som hemma hos mina föräldrar eller svärmor/svärfar - den där känslan att man blir lite ompysslad o får känna sig lite liten igen...
Jag o flickorna knallade hem vid 18.30, gjorde välling, tittade lite på TV, läste bok och la dem vid 19.30. Jag hade tänkt njuuta av en egen kväll, läsa, surfa, ligga i soffan o titta TV - men jag var helt slut, så kl 20.45 låg jag i sängen, det händer inte ofta.
Idag har vi varit lediga tillsammans, strulat runt hemma på fm, gått på stan och gjort lite ärenden, fikat på café fast det var lunchdax :-D, hem o ätit lunch och nu sover de små chimpanserna sött... och jag njuter av stillheten, struntar fullständigt i att jag borde städa.
Imorgon bitti kommer en av mina bästa vänner hit från Sthlm med sin pojke som är jämngammal med flickorna :-)! De skulle ha kommi med tåget i fm, men hennes son har haft feber, så de sköt på det en dag. Nu är det bara att hoppas att tågen går som de ska, så de inte fastnar någonstans på vägen. Varken tåg eller bilar söderut verkar klara av "lite" snöfall ;-)...
2 kommentarer:
Så härligt det låter, vilken toppengranne!
Och vilken mysig fredag ni haft!
Trevlig helg!
Ja, våra grannar är de bästa man kan tänka sig, vilket trygghet med dem intill! (Man får nästa lite dåligt samvete ibland när tjejerna för 3:e dagen i rad traskar dit direkt efter dagis, men grannarna har lovat att de säger till när det inte passar... får hoppas det.)
Skicka en kommentar